HE'S A TROUBLEMAKER | FS

35 - Löftet

Idas perspektiv

Vi var vänner, som hamnade på soffan och började grovhångla. Jag ber för mig själv att Simon inte kommer hem nu. Han skulle slå ihjäl mig. Felix slickar lätt på min läpp och tack vare det som hände igår så vet jag hur jag ska göra. Jag gör precis som Felix lärde mig igår kväll, öppnar min mun och låter hans tunga utforska min mun. Min hjärna skriker "nej" men något annat skriker "ja". Jag låter mina händer flytta sig upp till hans huvud och drar mina fingrar genom hans hår. Felix släpper ut ett hest stönande när jag pillar med hans hår. Det var det mest sexigaste jag någonsin hört. Shit tänkte jag verkligen det där. Det fick mig till att rysa, på ett bra sätt. Jag vill höra det igen så jag göra samma sak som tidigare. Och precis som innan kommer ett stön ut från hans mun, men denna gången, mycket högre än tidigare. Jag får gåshud över hela min kropp av hans stön. Han börjar kyssa min hals och han hittade min svaga punkt direkt. Denna gången var det han som fick mig att stöna. Jag känner hur han ler mot min hals och sedan fortsätter han att suga på samma ställe. Jag stönar åter igen.

"Shit, dina stön är det sexigaste jag hört" säger Felix och kysser mig på läpparna. Plötsligt får jag en obehaglig känsla inom mig. Jag sätter mina händer mot hans bröstkorg och försökte putta iväg honom. Ganska direkt inser jag att det inte är lönt att försöka, han är för stark.

"Felix" säger jag under en kyss och äntligen slutar han. Han kollar ner på mig ogillande. Det märks ganska tydligt att han vill fortsätta. "Vi kan inte göra detta" säger jag och han suckar högt. Han drar sin ena hand genom sitt hår och undviker min blick. "Vi sa ju att vi bara skulle vara vänner".

"Det var du som sa att vi bara skulle vara vänner, inte jag, skyll inte på mig" morrar han och jag blir chockad av hans hårda ton. "Men du gick ju med på det och jag tyckte det var bra". Felix kollar på mig som om jag är dum i huvudet och går sedan bort från soffan och ut från vardagsrummet. Han fortsätter ut från huset och struntar i att stänga dörren efter sig. Jag skyndar efter honom och stänger dörren smått irriterad. En hög suck slinker ur min mun och med tunga steg går jag upp för trappan och in till mitt rum. Jag drar för gardinerna och slänger mig sedan ner på min säng. Jag tar upp mobilen från nattduksbordet och ser att jag har fått ett sms från Simon.

Simon; Jag är hemma 22:30, sov gott sis, älskar dig <3

Jag skrev ett snabbt svar och la ifrån min mobil. En stor gäsp slinker ur min mun och det tar inte lång tid innan jag faller in i en djup sömn.

--

Jag vaknar av det vanliga irriterande pipet. Min arm sträcker sig efter klockan och efter ett tag har jag äntligen lyckats få tyst på oväsendet. Jag en trött suck reser jag mig upp från sängen och släpar mig in till badrummet för att ta en dusch. Den varma strålen från duschen sprider en eld genom hela min kropp och jag ryser till. Jag står i duschen i ungefär fem minuter innan jag bestämmer mig för att gå ur.

Dagens outfit idag får bli ett par svarta, tajta jeans och en vit skjorta. Jag sminkar mig som vanligt med mascara, concealer och eyeliner innan jag går ner för trappan. På vägen ner känner jag doften av nybakade pannkakor. "Godmorgon sis" säger Simon när jag kommer in i köket. "Godmorgon" svarar jag och sätter mig ner vid köksbordet. Han serverar mig en tallrik med läckra pannkakor. Även han tog en tallrik med pannkakor innan han sätter sig ner mittemot mig.

"Vart var du för några dagar sedan? Du var inte hemma?" jag dricker en klunk av min äppeljuice och tittar sedan upp på honom. "Jag var hos Hilda". Jag ljög igen. Alla dessa lögner driver mig till vansinne men han får verkligen inte få reda på att jag var med Felix. Han nickar och börjar sedan äta. Jag märker på honom att han misstänker något men jag försöker verka så normal som det bara går. Min mobil plingar till i bakfickan och jag tar upp den.

Philip; Ska vi gå tillsammans till skolan? Är utanför nu.

Ida;
Ja, jag kommer om någon minut!

Han var tidigare än av han brukar vara. Klockan är bara 07:30 och han är redan utanför? Jag säger hejdå till Simon, dukar av från köksbordet och går sedan ut till Philip som står och väntar utanför. Jag är väldigt nyfiken på hur Felix kommer agera i skolan idag. Han har lovat mig att han ska vara snäll men eftersom han bara lämnade mig sådär igår kväll känns det inte jätte säkert längre.

"Hej Ida!" hör jag Philip säga och jag vinkar åt honom. Jag ler mot honom när jag kommer fram och han kramar om mig. Vi börjar snacka samtidigt som vi går emot skolan. När vi går in i skolkorridoren är det ovanligt tyst, bara ett fåtal elever har kommit. Jag ser mig omkring och min blick landar på Felix och hans kompisar. Han får inte se mig. En känsla av stark oro sprider sig genom min kropp. Philip säger något ohörbart och går snabbt ifrån mig.

Jag tar ett djupt andetag och börjar gå förbi Felix och hans vänner. Eftersom mitt skåp ligger en bit bort från där de står är jag helt enkelt tvungen att gå förbi dem. Jag försöker inte att få hans uppmärksamhet som såklart misslyckas jag med det. Alla kollar på mig. Jag skyndar på mina steg en aning och öppnar mitt skåp. Jag slänger in min väska och tar ut biologiboken från skåpet. Med en svag smäll stänger jag igen skåpet och vänder mig om. Felix står precis framför mig med ett leende på sina läppar. Oron i magen blir bara större och större.

"Hej Ida" säger Felix. Hans röst är lugn. Jag tar ett djupt andetag och säger hej tillbaka. Han höjer sin hand vilket får mig att rygga tillbaka och flyttar mina händer upp mot ansiktet i ett försök att försvara mig. Jag väntar på att han ska slå till mig men inget händer. Med en förvånad blick tittar jag upp på honom. Hans hand smeker min kind försiktigt. "Jag kommer inte skada dig" säger han med en lugn röst.

"M-men j-j-jag trodde a-att du b-blev arg i-i-igår" stammar jag försiktigt fram med rösten full av nerver. Han rycker till. "Jag kommer aldrig att skada dig igen Ida, jag lovar".

Det känns så kul att äntligen vara tillbaka med denna boken igen :) Märkte att det var väldigt många av er som ville jag skulle fortsätta med denna Såå yes :) Rösta & kommentera så blir jag glad <3