HE'S A TROUBLEMAKER | FS

Kapitel 15 - Toaletterna

Tisdag 27/10 2015

"Ida vakna! Du kommer bli sen till skolan annars!" hör jag mammas röst säga och sedan skaka om mig.

"Vad är klockan?" mumlar jag i min morgonröst.

"Du har bara sovit över femton minuter så om du skyndar dig så hinner du" Jag gör som mamma säger och går upp från sängen. Jag tar på mig vanliga blåa jeans och en vit blus från tessie. Min mage kurrar till av hunger. Jag går ner för trappan och in till köket för att äta. Även fast jag är hungrig så går det inte att äta. Jag är för nervös för vad Felix kommer göra mot mig idag.

När jag har ätit klart tar jag min skolväska över axeln och går snabbt till skolan. Ju närmre jag kommer skolan desto nervösare blir jag.

Jag går in genom porten och än så länge verkar allt lugnt. Jag går över till mitt skåp, väldigt glad över att jag varken har sett Felix, hans gäng eller Cara idag. Min hjärna repeterar samma sak hela tiden. 'Snälla låt detta bli en bra dag och att Hilda kommer hit fort'. Precis när jag skulle stänga mitt skåp slås dörren in till skolan upp med en smäll vilket får mig att hoppa till. Jag vänder mig om för att se Felix och hans vänner komma gåendes mot mig med ett elakt flin på sina läppar.

"Ida, vi letade precis efter dig"

Mitt hjärta och min andning stannade. En hemsk känsla börjar långsamt inta min kropp. Utan att veta vad jag skulle göra vänder jag mig om för att gå men krockar in i någon. Jag kollar upp på personen och ser Ogge stå och le ondskefullt mot mig.

"Du ska ingenstans din lilla hora" säger Ogge och de börjar skratta. Ogge tar tag om min arm och börjar leda mig fram till Felix och de andra. Utan att säga något börjar de dra mig framåt, utan en aning om vart vi ska.

"Släpp mig!" skriker jag och börjar sparkas och slåss hej vilt. Ogge sätter sin hand över min mun och viskar 'håll käften' tyst i mitt öra. Nu kan jag äntligen se vart vi är på väg. Mot tjejernas toalett. Jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen för det. Ogge knuffar in mig på toaletterna och jag faller ner på golvet. Alla förutom Omar kommer in efter mig och de ställer sig i en ring runt mig. Jag sitter, helt hjälplös, på det kalla golvet och kollar upp på dem.

"Vad.."

"Håll käften!" gormar Oscar högt och jag sänker snabbt ner blicken till marken.

"Sa jag åt dig att ställa dig upp eller?" säger Felix när jag försöker ställa mig upp. Jag försöker att ignorera honom men han sätter sin fot över mina fingrar. Jag skriker av smärta och sätter mig ner igen. Hans fot går bort från mina fingrar och jag tar direkt upp min hand från marken. Jag kollar upp på Felix. Hans ögon är iskalla och ler elakt mot mig samtidigt som en ensam tår sakta börjar rinna ner för min kind.

"Svara mig!" skriker han och plötsligt känner jag en enorm smärta på min kind. Nu börjar fler och fler tårar rinna ner för mina kinder.

"Snälla sluta" ber jag. Jag vågar inte kolla upp på dem. Ogge öppnar dörren till en av toaletterna och mina ögon blir en aning större. Oh nej. Jag hör någon skrika utanför toaletten men ignorerar det eftersom jag inte vill veta vem det är.

"Kom här" säger Felix och tar tag i min överkropp och börjar dra mig mot toaletten. Jag hör hur alla skrattar. Paniken sprider sig genom min kropp när Felix placerar mitt huvud precis ovanför sitsen.

"Vad i helvete håller ni på med?!" HILDA! Felix släpper mig och jag slår i mitt huvud vid toalettkanten. De lämnar mig och Hilda ensamma på toaletten efter att Hilda ropat alla de orden som verkligen är förbjudna i Bibeln. Hon går över till mig och hjälper mig upp på fötter igen.

"Herregud Ida!" När hon ser att jag gråter kramar hon om mig hårt och drar sin hand upp och ner längs min ryggrad.

"Shhh, det är okej! De är borta nu!" viskar hon lugnande i mitt öra. Hon hjälper mig med att fixa mig så att jag ska någorlunda okej ut.

"Jag kan inte gå ut såhär!" utbrister jag och jag känner hur fler och fler tårar börjar rinna ner för min kind. Hon kramar om mig igen och det gör mig lite gladare iallafall. Vi har redan missat en hel lektion. Jag hör hur folk börjar samlas i korridoren utanför och jag börjar gripas av panik. Vi går ut från toaletterna, hand i hand, och till en början är det ingen som märker oss och jag tar ett djupt andetag.

"Kolla där är kräkis!" allas uppmärksamhet riktas mot mig och alla i hela korridoren börjar skratta. Jag orkar inte mer och springer ut från skolan. Vill inte vara kvar här längre, vill bort! Bort från allt!

//play the lottery you might win it, it's like the 20th of July, see you bust out of prison//