HE'S A TROUBLEMAKER | FS

36 - "Inte den skarpaste kniven i lådan"

Jag vet inte vad jag ska svara. Vad borde jag svara? Sa han verkligen det där eller har jag bara inbillat mig det? Inser han vad det betyder att lova en sådan sak? Något inom mig skiner upp av glädje. Felix stirrar på mig, förmodligen väntar han på ett svar. Jag öppnar min mun men inget kommer ut. Jag stänger den igen och kollar generat ner på mina skor.

"Oh" är allt jag får fram. Jag kollar upp på honom och ler svagt. Han ler tillbaka och smeker min kind ännu en gång med sin hand. Jag kollar bort mot Felix vänner. Fine att Felix har lovat att inte skada mig igen men hans vänner skulle fortfarande kunna göra det. Jag litar inte en sekund på dem. Felix märker min oro och vänder sig om för att se vem jag kollar på.

"Felix" Oscars röst ekar genom hela korridoren. "Oscar" svarar han med en smått irriterad ton och killarna börjar skratta. "Hej kräkis" säger Oscar och de börjar komma närmre och närmre oss. Han stannar precis intill oss och kollar först på Felix och sedan på mig. "Hon heter Ida" säger Felix och jag känner en våg av lugn sköljas över mig. Han hade kunnat komma med en taskig kommentar tillbaka men han valde att stå upp för mig, inför sina bästa vänner. Felix var allvarlig, det märks väldigt tydligt. Felix kollar på Oscar med en sträng blick.

"Jasså, Felix får alltså knulla med den sämsta på skolan, Ida" Oscar var säker på att uttala mitt namn rätt och de andra började skratta. Mina kinder hettas upp och jag ser ner på mina fötter. Jag känner hur Felix armar lindas runt min midja och han drar mig närmre honom.

"Ge dig Oscar, du är ju fan den sämsta, eller det har iallafall alla dina tjejer sagt" säger Felix med ett retligt flin på sina läppar. Klockan började ringa och jag pustar lättat ut. Killarna försvinner iväg till sina lektioner och jag står ensam kvar med Felix. "Lyssna inte på honom babe, han är inte den skarpaste kniven i lådan om man säger så" jag skrattar åt hans kommentar och nickar. "Tack" säger jag och kysser honom på kinden. "För vad?" han kollar oförstående på mig och jag ler. "Du försvarade mig inför dina bästa vänner" säger jag och ler mot honom vilket får honom att le tillbaka. "Inga problem honey" säger han och kysser mig på kinden. "Vi borde gå till lektionerna nu, annars blir vi sena" säger han och jag nickar.

När jag kliver in i klassrummet ser jag inte en skymt av Hilda. Jag kollar på min mobil och ser att jag fått ett sms av henne.

Hilda;
Jag är sjuk idag, sowwyyyy, ses imorgon :*

Ja skrattar åt hennes sms och skriver ett snabbt meddelande till henne.

Ida;
Bli frisk fort! Saknar dig <3

Efter en timme av hemsk biologi är det äntligen dags för lunch. Jag lämnar mina böcker i skåpet och går mot matsalen. Vanligtvis brukar jag sitta tillsammans med Hilda men nu när hon är sjuk får jag sitta ensam. Det är bra. För en gångs skull kan jag få sitta själv och tänka igenom saker.

"Hej" hör jag en hes röst säga. Jag vänder mig om och ser Felix stå och le mot mig. "Hej" säger jag och ler. Jag förväntar mig att han ska säga något men han står där helt tyst. "Ville du något?" frågar jag och rynkar på ögonbrynen. "Åh förlåt, jag såg att du satt här helt ensam så jag tänkte att du kunde sitta med oss?" säger han och pekar bort mot deras bord. "Det är lugnt, tack ändå" svarar jag och ler mot honom. "Kom igen, du ska inte sitta här ensam!" jag suckar och reser mig upp från stolen. Jag märker hur Felix leende växer och blir större och större. Vad gör jag egentligen? Jag borde inte sätta mig med dem..verkligen inte.

"Hej Ida, du kan sitta bredvid mig och Felix" säger Omar med ett leende och Felix nickar. Jag sätter mig ner nervöst och Felix sätter sig bredvid mig. De andra börjar äta men jag sitter bara och stirrar ner i min tallrik. "Är du inte hungrig?" frågar Omar och ser hungrigt på mig tallrik. "Omar sluta, hon kommer inte ge dig hennes mat, give her space" säger Ogge och skrattar, även de andra börjar skratta. Till och med jag börjar fnittra lite. "Nej såklart inte nu Ogge, tack mate" säger Omar och låtsas vara sur. Jag börjar inse att de faktiskt är ganska trevliga människor.

"Hej Felix" hör jag en hög röst säga bakom oss. Jag vänder mig om och ser en tjej som är alltför bekant. Jag märker hur Felix blir irriterad och försöker tvinga bort mitt leende. "Vad vill du Cara?" säger han och alla slutar äta och riktar sina blickar mot henne. "Vad gör det vid bordet?" hennes röst är full av avsky och jag kollar ner i mitt knä. Jag visste att detta var en dålig idé. "Det ska du skita i" säger Ogge innan Felix hinner svara. Jag kollar mot Ogge och han blinkar med ena ögat mot mig. "Vad vill du Cara?" frågar Felix igen och hon blinkar med ögonfransarna vilket fick henne att se ut som en idiot.

"Jag ville bara fråga om du kunde hjälpa mig med en sak?" säger hon och kollar med en oskyldig blick på Felix. Jag tar ett djupt andetag för att hålla mig lugn. "Med vad? Att se till så att du drar åt helvete?" fnyser Oscar och jag kan inte hjälpa att jag börjar fnissa.