HE'S A TROUBLEMAKER | FS

40 - Trubbel

Idas perspektiv

"Ida"

"Ida!"

"Ida, kom igen öppna den jävla dörren du kommer bli sen!"

Jag vaknar upp från min djupa sömn av att någon skriker på mig. Jag känner något varmt bredvid mig och rycker till. När jag inser att det bara är Felix fnissar jag till. Han ser väldigt söt ut där han ligger i sängen med slutna ögon och munnen på glänt. När jag hör ännu ett bultande på min dörr spärrar jag upp ögonen. "Ida kom igen nu!" det var Simon. Jag börjar få smått panik eftersom jag vet om att ifall han kommer in här och ser Felix kommer han döda mig. Bokstavligen. Jag kan även säga att om mina föräldrar skulle få reda på detta skulle jag inte få det lätt. Dock tror jag att mamma kanske skulle tycka att det är okej, men jag kan inte vara säker. Min pappa skulle explodera. Jag har alltid varit pappas flicka och jag vill att han ska vara stolt över mig. Vi har aldrig snackat om 'the birds and the bees' eller sånt men vi är ändå supertighta. När han och mamma såg på familjen annorlunda med nio barn sa han bara åt mig att använda skydd, that's it.

"Jag är vaken, lugna ner dig Simon" säger jag och tittar på min klocka. Helvete, skolan börjar om bara tjugofem minuter. Jag knuffar försiktigt till Felix men han rör inte en min. Jag skakar till honom mer ordentligt och han ger ifrån sig ett hest stön, vilket jag tycker var väldigt sexigt.."Vad?" frågar han och rynkar pannan. Jag pekar på klockan och reser mig sedan upp från sängen. Då jag inte känner mig jättebekväm med att byta om inför Felix börjar jag gå mot min dörr för att byta om på toan. "Du kan byta om här babe, jag har inget emot det" säger han och jag rodnar. Jag sätter ett finger för min mun och säger tyst "min bror är hemma så tyst". "Jag förstår" viskar han och flinar.

Jag går in på toaletten och byter om till ett par vanliga blåa jeans, en vit blus och ett halsband. Mitt hår sätter jag upp i en messy bun och sedan sminkar jag mig lite snabbt innan jag går in till mitt rum igen. Felix är borta och jag känner hur paniken börjar sprida sig inom mig. Ett högt tutande utanför får mig att kolla ut genom fönstret. Jag ser Felix sitta i sin bil och le mot mig. Fort springer jag ner till hallen, ropar ett hejdå till Simon och springer sedan ut till Felix. Han är klädd i tighta byxor, svart t-shirt och ett kedjehalsband. Hans ögon fokuserar på vägen men efter någon sekund känner jag hur hans hand försiktigt söker sig efter min. Han flätar ihop våra fingrar och jag ler. 

"Hur gör vi i skolan? Asså med de andra?" frågar jag.

"Du är min flickvän och de ska hålla sina händer borta från dig" säger han och jag småskrattar. "Jag trodde inte du ville att folk skulle få reda på om du var tillsammans med någon, har du inte sagt det tidigare?" frågar jag och rynkar pannan. "Jag vet, men nu vill jag att folk ska veta att du är min flickvän så de håller sina händer så långt bort från dig som möjligt, det är bara jag som får röra dig" säger han med välvalda ord. Jag ler åt hans svar. På något sätt känns det som om Felix är en helt underbar och kärleksfull pojkvän. "Bra, då säger vi så" säger jag skrattandes. 

Han parkerar sin bil vid skolan och skyndar över på min sida för att öppna dörren åt mig, som en riktigt gentleman. Jag ler och tackar honom och innan vi kliver in på skolgården tar han tag i min ena hand. Jag börjar bli alltmer nervös. Hur kommer folk reagera på vår relation? När vi gick in hamnade allas uppmärksamhet på oss. Paniken växer i mig och jag sväljer högt. Felix klämmer till min han och jag kollar upp på honom. Han ler mot mig och jag ler tillbaks.

"Ida" jag hör en välbekant röst när vi kliver in genom skolans portar. Ett leende växer på mina läppar och jag vänder mig om. Hilda står framför mig med sina fingrar hopflätade med Ogge. Jag blir en aning förvånad men ler som om allt var normalt. "Hej" säger jag och kramar om henne. Ogge och Felix börjar prata med varandra och de skrattar åt något. "Girl skynda, vi måste prata!" säger hon och skrattade. Felix kysser mig passionerat på läpparna innan jag och Hilda skyndar iväg. Det var ganska pinsamt att kyssa honom framför alla. Några visslade och andra jublade. 

Tillsammans med Hilda går vi bort mot engelska-salen. 

--

Hilda var tvungen att gå tidigare från lektionen på grund av att hon fick jättemycket huvudvärk. Jag suckar och kollar åter igen på klockan. Min lärare sa något om någon uppsats som vi själva fick välja temat för och sedan släppte han oss för lunch. Jag skyndar mig ut från klassrummet för att försöka hitta de andra. När jag nästan är vid matsalen känner jag hur någon tar tag i min arm och drar in mig i ett klassrum. "Hej Ida, jag vill bara prata lite med dig". Jag sväljer högt och känner hur hela min kropp ryser till. 

"Cara..."

Sooo, hoppas ni tyckte om detta kapitel! :) love youuu