HE'S A TROUBLEMAKER | FS

Kapitel 17 - Kräkis nya pojkvän

Jag tycker verkligen om Philip. Han är verkligen en snäll person, till skillnad från Felix och hans dumma vänner. Philip är lika gammal som jag är och går i Oscar och Ogges klass. Ska jag vara ärlig så tycker jag synd om Philip som tvingas att gå i samma klass som Ogge och Oscar. Jag vet att även jag har två från deras gäng i min klass men Omar har blivit snällare mot mig på sista tiden. Philip har berättat för mig att han bor några kvarter ifrån mig och att han har sett mig gå till och från skolan ett par gånger. Vi har nästan allt gemensamt. Vi gillar samma musik, samma mat och samma TV program. På vägen hem pratar vi om allt möjligt och skrattar och har allmänt roligt.

"Detta är mitt hus men vi ses imorgon va?" Han ler vänligt mot mig och jag ler tillbaka samtidigt som jag nickar på huvudet. Vi säger hejdå till varandra och jag börjar gå ner för gatan och vidare mot mitt hus.

"Ida vänta!" ropar Philip. Jag vänder mig om och ler brett mot Philip som kommer springandes mot mig.

"Jag tänkte att vi kanske kan gå tillsammans till skolan imorgon, om du vill?"

"aa, det hade varit trevligt" hans läppar formar ett perfekt leende som visar hans vita tänder. Han tar upp sin mobil och räcker över den till mig.

"Så jag kan skicka mitt nummer till dig. Så kan du smsa imorgon när du börjar gå från dig" Jag skriver in mitt nummer innan jag räcker över mobilen till honom igen. Vi säger hejdå igen och börjar gå hemåt. När jag kliver in genom ytterdörren kollar jag in i vardagsrummet och ser Simon och Hanna ligga på soffan och hångla. Mina kinder blir röda av pinsamhet och jag harklar mig. Deras ansikten flyttar ifrån varandra och båda två kollar på mig. Hanna ger mig ett ursäktande leende och jag ler tillbaka.

"Hur var skolan sis?" De hemska minnena från tidigare kommer tillbaka och en enorm rysning sprids genom min kropp. Sen kommer minnet av hur snäll Philip var mot mig och ett leende sprids genast på mina läppar.

"Vem träffade du? En kille?" säger Hanna och vickar på ögonbrynen åt mig och jag skrattar.

"Jag fick en ny vän, Philip" Jag ler emot dem och försöker att utelämna delen med Felix.

"Åh, är han snäll? Hur snygg?" frågar Hanna vilket gör att Simon kollar på henne istället för mig. Jag känner hur röd mitt ansikte blir när hon frågar det sista.

"han är snäll" säger jag och hon reser sitt ena ögonbryn, i väntan på mitt nästa svar.

"Och jag antar att han är snygg" säger jag och rodnar extremt mycket. Hon skrattar och Simon resr sig upp från soffan, går fram till mig och lägger sin ena arm om min axel.

"Min syster är käääär"

"Det är jag inte! Jag har precis träffat honom!" Båda två skrattar år mig och jag går upp till mig rum för att plugga. En del för att jag går upp till mitt rum är även att jag vill undvika deras privata frågor. Efter några minuter av pluggande plingar min mobil till.

Philip 17.27;
Hej :)

Jag känner hur fjärilarna i min mage börjar dansa runt samtidigt som jag läste hans meddelande. Han skrev till mig, han vill prata med MIG.

Ida 17.29;
Hej :)

Jag slänger mig ner på sängen och väntar på hans nästa sms. Det tar inte så jättelång tid innan min mobil plingar till igen och Philips namn syns på min skärm.

Philip 17.30;
Vad gör du? :)

Ida 17.32;
Blev precis klar med läxorna, sj? :)

Philip 17.34;

kom precis hem från fotbollen och tänkte att jag kunde skriva till min nya vän :)

Hans meddelande får mig att rodna. Vi fortsätter att skriva med varandra och jag börjar gilla honom mer och mer för varje minut vi skriver. Jag hör hur min mamma ropar från nedervåningen att det är mat.

Ida 18.45;
Jag måste gå, ses imorgon :)

Jag går ner för trappan med ett leende på läpparna och känner doften av mammas underbara mat. Jag går in till köket och sätter mig ner på en av stolarna. Vi pratade om allt möjligt och Simon tog upp Philip. Jag känner verkligen hur jag rodnar. Jag ser säkert ut som en tomat i ansiktet nu.

"Vem är Philip?" frågar pappa och tar en tugga av sin mat.

"Jag träffade han efter skolan idag, han bor några kvarter härifrån"

"Åh, är han snäll?" frågar mamma och ler mot mig.

"aa, han går i min parallellklass" Både mamma och pappa nickar och de ler båda vars ett brett leende mot mig. Tur att de tar detta på ett bra sätt och att de inte börjar fråga ut mig om honom.

Onsdag 28/10-15

Jag vaknar som vanligt av väckarklockans ljud. Leendet från igår kväll har fortfarande inte tonat bort. Jag vet att jag kommer tvingas att träffa Felix idag men nu har jag både Hilda och Philip. Jag tar en snabb dusch, gör min vanliga morgonrutin och går ut genom dörren för att gå till skolan.

Ida 07.25;
Jag är på väg nu :)

Philip 07.26;
Bra, då går jag ut nu! Ses snart :)

Jag går med ett stort leende på mina läppar och när jag svänger in på hans gata blir leendet bara större och större. Ju närmre jag kommer hans hus desto mer nervös blir jag. När jag är några meter ifrån ser jag Philip stå lutad mot deras staket.

"Hej snygging" säger han och mitt ansikte blir genast rödare. Jag ler mot honom och tillsammans börjar vi gå till skolan. Som vanligt när vi pratar så pratar vi om allt möjligt men han sa att om Felix och hans gäng skulle vara på mig så skulle han skydda mig. Det känns mycket bättre nu när jag har en kille på min sida också. Jag säger inte att Hilda är dålig men det känns bara ännu mer säkrare nu. Vi kommer fram till skolgården och till min förvåning så är Hilda redan här. Vi går fram till henne och jag presenterar dem för varandra.

"Men kolla, kräkis har skaffat pojkvän" fan...

//sitter och skriver detta kapitlet helt överhypad och skitglad :)//