HE'S A TROUBLEMAKER | FS

Kapitel 11 - Dejten

Lördag 24/10 2015

Jag vaknar av att min mobil plingar till. Irriterat sträcker jag mig efter den och låser upp den. Det är ett sms från Hilda.

Hildis <333 11.30;

Ha kul ikväll bby, du får berätta ALLT på måndag, ok?

Jag skrattar smått åt hennes sms innan jag svarar snabbt.

Ida 11.31;

Jag LOVAR :*

Jag lägger tillbaka mobilen på nattduksbordet och reser mig upp från sängen. Eftersom jag ska på middag med Felix ikväll så vill jag vara extra fräsch. Jag går in i badrummet, klär av mig min pyjamas och sätter igång kranen till badkaret. När badkaret är nästan fullt stänger jag av kramen och lägger ner en 'badbomb' innan jag kliver ner i det varma vattnet.

Efter ungefär en halvtimme i badkaret bestämmer jag mig för att gå upp. Jag går av badkaret och torkar mig från topp till tå. När jag är färdig virar jag handduken om mig och trippar in till mitt rum igen. Även fast det är ganska lång tid tills Felix ska hämta upp mig så börjar jag ändå förbereda mig nu. Jag tar på mig en vit croptop, ett par svarta jeans och en vit stickad kofta (bild där uppe). Jag låter håret vara som det är. Sminket jag väljer är lite mascara, eyeliner och ett rosa läppglans.

När jag är färdig med allt är det ungefär två timmar kvar tills Felix ska hämta upp mig. Jag går ner för trappan och in till vardagsrummet där Simon sitter framför tvn och spelar tv-spel.

"Simon, jag kommer inte vara hemma ikväll, jag ska på middag med en vän" Jag har enormt mycket tur att både mamma och pappa jobbar sent idag.

"Mm" säger han och skriker sedan åt tvn som om de kan höra honom. Jag var påväg in till köket men stoppas av Simons röst.

"Vänta! Vilken vän?"

"Bara en vän Simon, det är okej !" Säger jag och hör hur han suckar.

"Jaja, kom hem innan 11 bara!"Jag tackar Gud att han håller på med sitt tv-spel annars hade detta varit så mycket svårare.

-----------------------------------------

Jag hör ett tutande ljud utanför huset och flyger direkt upp från stolen i köket. Jag säger ett snabbt hejdå till Simon innan jag går ut till Felix. Han står framför en svart bil med en ros i handen. Han ser verkligen bra ut. Han ger mig en lätt kyss på kinden innan han räcker mig rosen. Så gullig...

"Vad vacker du är babe" säger han samtidigt som han öppnar bildörren.

"Tack, men får du veklingen köra?"

"Jadå!" säger han. Jag kollar konstigt på honom innan jag hoppar in i bilen. Något med hans 'jadå' säger mig att han inte får köra. Han stänger dörren efter mig och hoppar sedan in på förarsidan. Motorn startas och vi börjar köra mot stället han ska bjuda mig på middag.

"Kan du inte berätta?" säger jag när vi kört ett tag.

"Nej, det är en överraskning men du kommer få se snart" säger han och ler brett. Jag kan inte hjälpa det men kollar in han från topp till tå. Shit.. han är verkligen enormt snygg. Hans perfekta kindben, underbara ögon, hans läppar...Han kör in på en parkering bredvid en italiensk restaurang. Han stänger av motorn, hoppar av bilen och traskar över till min sida och öppnar även min dörr.

"Vilken gentleman, tack" säger jag och vi båda skrattar. Han placerar sin hand precis ovanför min rumpa och vi börjar gå in mot restaurangen. En doft av pasta slår emot mig direkt när vi kliver in genom dörren till restaurangen. En man i kostym visade oss till vårt bord och vi satte oss ner.

"Hej, jag heter Catherine och kommer vara er servitris ikväll" säger en ung kvinna, kanske runt tjugo år eller något. Hon har blont hår ner till brösten och är utan tvekan snygg. Hon har bara fokus på Felix och skrattar irriterande..precis som Cara...hon stöter på honom. Jag suckar tyst och kollar ner på mina knän.

"Ida, vad vill du ha?" Jag kollar inte upp men beställer en pasta bolognese. Hon tar emot våra beställningar och lämnar oss.

"Vad är det Ida?"

"Inget" Jag suckar högt och kollar runt i restaurangen.

"Säker?"

"Jag är okej!"

"Sorry, jag menade inte att låta arg" säger jag och suckar igen.

"Det är okej babe, men det är något fel ellerhur?" han kollar mig djupt in i ögonen och jag nickar.

"Ja"

"Vad?"

"du stöter på vår servitris.."

"Ja, och?"

"Strunt samma, låt oss inte förstöra detta nu" Jag ler stelt mot honom och Catherine kommer tillbaka med vår mat. Hon har öppnat fler knappar på sin tröja och böjer sig extra långt ner när hon ställer ner Felix mat. Hon lämnar snabbt och jag andas lättat ut.

"Så varför ville du bjuda mig på middag? Jag klagar inte, bara undrar" säger jag blygt och tar en tugga av min utsökta pasta.

"Jag tänkte att jag ville be om förlåt, både för det som hände på festen och det i korridoren" säger han och tar en bit av sin pasta.

Jag som trodde han kanske gillade mig..antar att jag hade fel..

"Tack, och du är förlåten" säger jag och ler. Han ler brett tillbaka och sedan fortsätter vi att äta och prats om allt och inget.

Jag fick reda på att han har en mamma, pappa och en syster. Jag berättade om min familj och allting var helt enkelt perfekt. Servitrisen kom tillbaka och tog våra tallrikar men var snabbt borta igen. När vi har pratat ett tag ser jag hur Felix kollar storögt bakom mig.

"Vad är det Felix?" Jag vänder mig om för att se vad han kollar på.

"Vänd dig inte om! Gå bara snabbt in till toaletten!"

//

Om ni tyckte om detta kapitel skulle jag bli superglad ifall ni skulle vilja rösta och/eller kommentera, det ger mig mer motivation till att skriva :)

Kram