Uppdatering!!! Yay! TACK TILL ALLA SOM RÖSTAR PÅ MINA BÖCKER!!
-------
Kapitel 4!!!
(EN VECKA SENARE)
Jag går genom staden och tittar på de glada personerna runt omkring. Men de vet inte att jag tittar. För jag har min huva över ansiktet. Det har blivit en vana nu. Att dölja mig själv. Men jag påminner mig själv hela tiden att det är för min egen säkerhet. Jag vill så gärna skrika åt dem att det är hopplöst att le.
Varje kväll är det nya reportage om mig. Det mesta är vart jag var dagen innan, eller på morgonen. Dem intervjuar alla jag har pratat med, men jag pratar bara om det är nödvändigt. Och då har jag alltid falskt namn.
Jag har börjat få drömmar där jag står framför pappa som slår mig och mamma som säger åt mig att jag är värdelös och att hon inte skulle ha fött mig. Jag vaknar varje morgon skrikandes.
Jag har varit i nästan alla stater nu, har bara tre kvar.
Alla elementen har satt ett pris på mig, alla levande. Allas priser höjs varje dag, för det ena elementet vill ha högst pris och det vill dem andra också.
Jag har försökt att både klippa och färga mitt hår så att det blir svårare att känna igen mig. Men varje morgon jag har försökt vaknar jag upp med mitt hår som det var första gången jag såg att det hade ändrats.
Jag har också försökt med att ha linser som byter färg på ögonen. Men det slutar med att linsen färgas till min ögonfärg.
Jag har försökt med att komma in på en skola i närheten, men det slutar med att jag åker till nästa stat innan jag har blivit godkänd.
Nu kan man säga att jag har ett miserabelt liv. Men det börjar lugna ner sig. Imorgon ska jag åka till Australien. Jag ska bara vara där en vecka innan jag återvänder. Mest för att det ska lugnas ner. Mina pengar håller sakta på att ta slut och jag kan inte skaffa jobb eftersom jag flyttar hela tiden.
Dem har hittat mig två gånger nu, en på restaurang och en på ett hotell, inte det för en vecka sen, utan två dagar sen.
Jag har också kommit på varför mina ögon blev röda den där gången för en vecka sen. Eller, inte riktigt, men jag vet varför det hände. Mina ögon ändrar färg efter mitt humör. Coolt? Skulle inte tro det. Men mina ögon blir blodröda när jag är arg, bäcksvarta när jag känner kärlek, gyllenlila när jag är ledsen, neonrosa när jag känner sorg, gröna när jag är rädd, himmelsblåa när jag är glad, riktigt glad. Och när jag är typ normal är dem midnattsblåa med gula fläckar som liknar stjärnor på en himmel.
"Mamma, titta, titta!" Säger en liten flicka med en rosa klänning som fladdrar när hon hoppar upp och ner. Hennes blonda hår år uppsatt i en hästsvans och har en liten prinsessklämma också i håret. Hon har på sig en liten vit kofta där det är broderat SS. "Den där flyckan fer leffen ut. Kan inte vi ge henne pengfar?" Frågar hon och pekar på mig.
"Visst, gumman. Du kan springa fram till henne och ge henne de här" säger hon och ger några mynt som skramlar när dem faller ner i den lilla flickans hand. Med korta ben springer hon fram till mig och drar i mitt byxben. Jag tittar ner och ser ett brett öra-till-öra leende på hennes läppar och jag böjer mig ner och tittar på henne.
"Ja?" Frågar jag med så mjuk och glad röst som jag kan, vilket är rätt mycket från den lilla flickans reaktion.
"Här." Säger hon och räcker fram handen med mynten i mitt ansikte. Jag kan inte låta bli att tänka på hur söt hon är. Mynten ramlar ner i min utsträckta hand och jag ger henne ett varmt leende och drar tillbaka min luva tillräckligt för den lilla flickan att se mina ögon.
