(EN TIMME SENARE)
"Tvåhundranittioåtta, tvåhundranittionio, trehundra. Klar!" Andas jag ut när jag är klar med armhävningarna och sit-upsen, hundrafemtio av varje. Jag har gått igenom varenda sak på träningsanläggningen och jag bestämmer mig för att äta innan jag ska simma. Jag funderar på en mil, men jag kanske är för trött så jag tänker göra sju kilometer istället. Så jag går in och tar lite yoghurt med banansmak och går sen ut igen.
Jag märker inte att det är någon som kollar på mig, så jag simmar mina sju kilometer på trettio minuter och när jag är klar hoppar jag upp torkar mig med en vit, fluffig handduk.
"Bra jobbat, jag är imponerad." Säger en dov röst bakom mig. Jag hoppar till och vänder mig om. Där står en man med fiskemössa och shorts med en kortärmskjorta som har palmer på.
"Hej. Vad menar du?"
"Jag menar att det var imponerande att simma så mycket på trettio minuter."
"Jo, eh, man kan säga att jag är van." Rycker jag på axlarna och säger.
"Jaha, tränar du annat än bara simning?" Frågar mannen och jag nickar.
"Jag tränar styrketräning och lite löpning också." Säger jag som om det inte var något särskilt, men jag tycker att det är.
"Jaha, intressant. Jo, jag heter Simon McGury och jag äger ett träningscenter, jag undrar om du skulle vilja börja jobba där." Ett jobb? Jag behöver ett!
"Hur mycket är lönen om jag skulle vilja?"
"Tiotusen. I veckan."
Jag nickar om och om igen som om jag hade en spindel på huvudet. "När kan jag börja?"
"Idag, om du vill. Du kan ha styrketräning."
"Okej, jag kommer klockan tre. Ses då!"
"Okej, det är träningscentret Aqua som ligger ca fem kilometer härifrån, nordost." Beskriver han.
"Bra att veta. Tack så mycket."
Han håller på att gå iväg när han kommer på något och frågar. "Ursäkta, jag glömde. Vad heter du och vilket element kommer du ifrån?" Jag stelnar till men han ser inte för han har sin rygg mot mig och jag svarar tvekandes. "Flame. Och eld."
"Okej, men kom klockan tre. Hejdå." Säger han och vinkar.
"Ses, och tack så jätte mycket."
Ett jobb! Jag kan tjäna pengar. Mycket pengar! Åh, Gud!
Jag går in igen och duschar. När jag är klar hoppar jag ut och torkar mig. När jag är klar med det klär jag på mig. Varning, alla mina kläder är svarta. Jag tar på mig ett linne och byxor med mina kängor. Sen går jag ut i hopp om att se staden!
(EN STUND SENARE)
Jag går längs stranden och ser en liten surfshop. Hittills har ingen känt igen mig, vilket är bra. Jag vill egentligen inte riskera att någon upptäcker mig. Det är varmt och jag går till den lilla surfshopen och köper en läsk. Dem har på en tv som visar nyheterna.
"Och tyvärr finns det inget spår av Dynamine Thymos, som på ett mystiskt sätt har försvunnit." Och jag sprutar ut klunken jag precis tog. Arbetaren tittar konstigt på mig och reportern fortsätter "En annan intressant sak är att snögubbar faktist-" men jag redan gått iväg.
Jag ser bara glada personer. Gamla par som hjälper varandra över sanden, unga par som springer sida vid sida vid strandkanten, familjer med barn som jagar varandra skuttandes, tonårskillar som surfar för att imponera och barn som dyker efter skatter i hopp om att hitta något otroligt. Och alla har leenden på läpparna. Jag fnyser åt tanken att jag nånsin skulle vara sån, en som alltid verkar glad och uppmuntrande. Knappast. Skulle vara som om månen självlyste, utan solens hjälp.
Så det tar fem minuter för mig att gå till stranden. Tre minuter till närmaste mataffär, tio minuter till Aqua. Jag har fått nog och börjar gå tillbaka. Väl framme går jag in och byter om till sport-bhn och shortsen jag hade på mig innan. Jag blir inte svettig så snabbt. Sen går jag ner för att springa till träningscentret.
-------
Heyyo! Så, nästa kapitel är en överraskning. Kommer inte på fredag.
Och eftersom det är långfredagen nästa vecka, blir det TVÅ kapitel då, för att ni ska ha EXTRA kul på en EXTRA lång dag....
