En kompis till mig frågade varför Dynamine alltid säger "tänk på mig som en fågel" och jag vill typ förklara. Om ni inte tycker det är viktigt kan ni sluta läsa det här och fortsätta på det riktiga kapitlet.
Jo, det var när jag skulle bestämma titel. Jag ville ha Flame Queen eller Like A Bird (som en fågel:| ) men jag bestämde mig för FQ och ja, END OF STORY.
och det här kapitlet är typ ett viktigt kapitel för Dynamine, i slutet i alla fall, för det här är typ en vändpunkt.
Enjoy your reading
-------
(TIMMAR SENARE)
Jag vaknar och sätter mig upp, sträcker på mig som en katt. Jag gäspar lågt och stönar när jag inser att jag inte är hemma. Segt ställer jag mig upp och går till ett fönster, där jag ser ljus och bilar köra långt nedanför. Jag ser på stora tavlor av ljus att det är en bild på mig, under står det "hittad". Plötsligt kommer allt tillbaka. Jag försöker att öppna fönstret men lyckas inte. Jag springer till garderoben och ser bara en massa kläder på krokar och hyllor, alla min storlek. Jag kommer på att det fortfarande natt, och alla sover. Så jag byter snabbt om från min stickade tröja och shorts till långa svarta byxor och den största tröjan jag kan hitta. Den är också svart, men det står någonting på det som jag inte kan tyda i mörkret. Tyst går jag till badrummet och ser att det är gigantiskt. Den har ett badkar, en dusch, en jacuzzi, en toalett, och ett stort handfat med skåp under. Så tyst som möjligt öppnar jag skåpen och finner handdukar, små lådor med smink i, tandborste, tandkräm, hårborste, smycken, och saker jag inte vet vad det heter. Det är sprayer, gelé saker, krämer, smörjer, och en hel del onämnbara saker. Jag tar snabbt på mig många ringar, två av sprayerna och en geléflaska. Jag sätter upp mitt hår i en hård hästsvans och ler in i min spegelbild. Jag sätter på mig ett bälte och spänner fast sprayerna och geléflaskan på. Ringarna är utspridda på mina fingrar och kommer göra ont om man blir träffad av dem. De var med stenar, nitar, hjärtan, stjärnor och fåglar.
Jag ler för mig själv och gör mig redo att väsnas. Jag börjar med att välta allt i garderoben och badrummet, sen välter jag omkull saker i sovrummet och skriker. Direkt kommer det in tre vakter. Jag börjar att springa mot dem och välter dem omkull. Sen drar jag tyst ut dem utanför dörren och använder min vindkraft till att göra så att ingen kan komma in. Sen sätter jag mig på fönsterkarmen och väntar på att något ska hända.
Efter fem minuter svängs dörren upp och där står en arg Christian. "Kom." Säger han och försöker att gå över tröskeln, utan framgång. "Dynamine, sluta upp med det här. Gå och lägg dig." Säger han lugnt. Jag skakar på huvudet och han blir ännu argare. "Dynamine, vill du att jag ska kalla på Alpha?" Jag nickar ivrigt och han blir bara argare och argare. Han rätar sig upp och ropar på att vakterna ska komma. Jag bara gungar fram och tillbaka och väntar. När de väl kommer har jag börjat gå runt i rummet. Vakterna som kommer är väldigt många, och alla försöker trycka sig igenom kraften. Jag skrattar åt deras försök och till slut släpper den. Dem tumlar in och ramlar på varandra. När de väl gått upp står jag framför dem, med huvudet högt och blicken rakt fram. På en gång hoppar alla på mig, men jag har redan flyttat på mig. Jag ställer mig på sängen och börjar hoppa.
"TÄNK PÅ MIG SOM EN FÅGEL!" Med det kastar jag mig ut ur fönstret och faller ner i den tunna nattluften. I luften vänder jag mig om och ser att alla vakter och Christian står vid det krossade fönstret och skriker på mig. Jag använder min vindkraft till att landa mjukt och tyst. Men alla vakter på översta våningen som skriker väcker vakterna på markens uppmärksamhet och jag börjar springa mot min Daimonas, som jag gömde flera kvarter bort. Jag hör på skramlet och skriket bakom mig att vakterna har börjat springa efter mig. När jag nästan är vid min motorcykel vänder jag mig om och tar upp geléflaskan och tömmer dess innehåll på marken bakom mig. Det blir väldigt halt och nästan alla vakter faller på varandra, men de som lyckas stanna kvar på fötter börjar att glida mot mig. Jag springer mot Daimonas och skjuter upp den i luften, utom räckhåll. Jag tar upp sprayflaskorna och börja att spruta på vakterna som kommit ut ur gelégeggan. De skriker när det träffar deras ögon och faller ner på knä. Och just som jag ska spraya de två sista vakterna tar flaskorna slut.
