Del 16

653 23 2
                                    

Jag känner en kall hand på min panna som får mig att komma till verklighet. Helt plötsligt ligger jag i sjukhussängen helt genom svettig med Linda framför mig.

-Hur mår du? frågar hon och ger mig ett glas vatten. Jag tar emot det och dricker det kalla innehållet. Jag känner hur det åker längs hela strupen.

-Omg, säger jag och andas ut när jag druckit upp mitt vatten. 

-Jag sa till dig att du skulle ta din medicin. Den hjälper mot mardrömmar, säger hon då jag vägrade att ta medicinen på kvällen. Jag kollar på klockan som sitter på den smuts gula väggen. Sen kollar jag mot min mobil där det bara kommer massa notiser från Instagram. 

-Jag tror att ni måste säga något till era fans snart, säger hon.

-Men nu måste du försöka somna om klockan är bara ett, säger hon och släcker lampan som står på nattduksbordet. 

*

-Kan vi få vara ensamma? frågar jag Linda.

-Martinus det är okej, säger tjejen bredvid mig. Jag kollar på henne och skakar på huvudet. 

-Snälla Linda, ber jag. Hon ställer sig upp med en suck och lämnar oss ensamma. 

-Sitt inte där och titta, säger jag och kollar på Ella med ett fånigt leende. Hon reser sig upp från stolen och sätter sig på mig säng. 

-Bättre? frågar hon och jag drar ner henne till mig och kramar om henne.

-Mycket bättre, säger jag och ger henne en lätt puss på munnen. 

-Det är så tyst och tråkigt utan dig, säger hon.

-Jag vill att min fåniga kille ska vara hemma så att jag bara kan gå till honom, säger hon och pillar med min lugg. 

-Jag vill också vara hemma. Slippa alla mediciner som jag måste ta, suckar jag.

-Men Martinus du måste lova mig att ta dina mediciner. Jag hörde att du hade skippat en igår, säger hon.

-Okej jag lovar, säger jag. Hon ler innan hon böjer sig fram och kysser mig. Ett leennde sätter sig på mina läppar. 

It was just a nightmare:))

Rösta och kommentera<333

Your Choice // M.GTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang