Your Choice // M.G

Del 31

7 November

-Du måste släppa henne, säger Marius.

-Har du någonsin älskat någon? frågar jag.

-Nej, svarar han.

-Precis. Då fattar du inte hur ont det gör att se henne med honom, säger jag och kollar på Ella och Axel. Axel är Emelies bror. Tvilling bror.

-Varför ska dom ha det så enkelt, säger jag och nickar lätt mot Emelie och Marcus.

-Det är ni som gör det svårt, säger han.

-Ursäkta. Du vet inte vad som har hänt i vårt förhållande så du ska bara hålla käften, säger jag. Lite för högt då dom flesta valt att lägga sin uppmärksamhet på mig.

-Sluta glo har ni inget bättre för er, säger jag. Marius tar tag i mig och börjar gå bort här ifrån.

-Lugna ner dig, säger han. Jag låter mina tårar rinna längs mina kinder. Han omfamnar mig snabbt.

-Jag orkar inte mer, mumlar jag.

-Säg inte så, säger han.

-Varför skulle jag inte säga så. Hon jag älskar är med någon annan. Jag får inte prata med henne. Jag får inte ge henne blickar, säger jag.

-Du kollar på henne hela tiden, säger Marius.

-Såklart jag gör!

-Ska jag bara ge upp, suckar jag och sätter mig mot väggen.

-Detta är precis som....

-Nämn inte hennes namn. Och nej. Detta är inte alls som hon, säger jag och betonar hon. Jag måste försöka vara lycklig. Men det går inte när jag hela tiden ser Ella vara lycklig men någon annan.

-Okej. Men jag tror att det är bäst om du släpper henne. Hon har gått vidare. Nu måste du också gå vidare, säger han innan vi går in på lektionen.

*

Jag stänger min dörr till mitt rum och låser. Hur ska jag kunna släppa Ella. Jag kollar på ringen som hon gav mig på min födelsedag. Jag har aldrig tagit av den sen jag fick den. Kanske alla har rätt när dom säger att jag ska ta av den. Kanske blir det lättare att glömma henne då? Jag sväljer innan jag tar av den guldiga ringen. Det känns tomt. Jag går fram till mitt skrivbord och öppnar ena lådan där jag vet att asken jag fick ringen i ligger. Jag tar upp asken och öppnar den och lägger ner ringen försiktigt i asken. Locket åker på och jag sätter tillbaka asken i lådan och stänger. Jag kollar på min tomma hand och biter mig löst i läppen. Martinus du måste glömma henne. Hon har gått vidare. Hon har glömt dig. 

17 November

Idag släpps mitt och Marcus nya album, Moments. Det har gått bra dessa 10 dagar utan ringen. Men Ella spökar ändå runt bland mina tankar. Våra fans har märkt att vi gjort slut och att hon har Axel. Marcus och Emelie har gått ut med deras förhållande. Jag är glad att dom har hittat varandra. 

-Martinus du kan inte sitta på ditt rum hela ditt liv hör jag Marcus säga utanför. 

-Det kommer jag heller inte, mumlar jag. 

-Kom ut och spela fotboll då, säger han. Jag suckar och går till min dörr och låser upp. Vi går ut för att göra straffar på varandra. 

-Ta ut din ilska på bollen, säger Marcus. Jag kollar drygt på honom innan jag sparkar på bollen så att den flyger iväg. No shit. Marcus fångar bollen och passar tillbaka den. 

-Kunde du inte bara låtit den gå in, suckar jag och sätter mig ner.

-Då skulle du gnällt på att jag släppte in den med mening. Upp och stå, säger han och drar i min arm. Ett skratt fångar min uppmärksamhet. Jag vänder min blick dit och en suck lämnar mina läppar. Jag reser mig upp och lämnar Marcus.

-Hallå skulle vi inte spela! ropar han efter mig. Jag struntar bara i honom.

Ni får en nu och sen kommer ni få en senare på kvällen<333

Rösta och kommentera<3333