Your Choice // M.G

Del 9

-Har du mobil? frågar hon.

-Ja men den är sönder, säger jag och pekar på den. 

-Kan du följa med till stationen för att ringa och svara på några frågor? frågar hon. Jag nickar som svar på frågan och hon hjälper mig upp. Vi går nämre och nämre platsen. Det är långa köer och där han blev påkörd är omringat av polis tejp. Det som mest fångat min uppmärksamhet va blodet. Det hugger till i mitt hjärta. Olika tidningar och tv grejer står beredda för att fråga massa. Poliskvinnan hjälper mig in i polisbilen utan att bli frågad av några journalister men jag hörde massa frågor Vem är du? Känner du killen? Står han dig nära? 

-Strunta i alla frågor, säger hon medan hon börjar köra mot stationen. Just nu vill jag bara begrava mig och aldrig komma tillbaka. Inne på stationen skriver jag in numret till Kjell-Erik så att poliserna kan prata med honom. Medan dom ringer så tar dom in mig i ett rum.

-Är det okej om vi ställer lite frågor? frågar en manligpolis. På hans kläder finns det en bricka med hans namn Hans. Jag nickar som svar på Hans fråga.

-Vad heter du?

-Ella Wendel, svarar jag och han nickar lätt innan han antecknar. 

-Hur känner du killen. Martinus? 

-Jag är hans flickvän.

-Vad är hans efternamn?

-Gunnarsen. Han har en tvilling som heter Marcus. Du kanske känner igen honom från Marcus och Martinus, säger jag.

-Ja. Min dotter älskar dom. Så tråkigt att det hände, säger han och kollar medlidande på mig. 

-Han blev arg och ledsen på mig. Jag och en annan kille kysste varandra. Han såg. Så fort jag försökte säga varför så stack han, suckar jag och mina ögon börjar svida av alla tårar som försöker trilla över kanten på mina ögonlock.

-Kan du berätta varför. Det är väldigt viktigt om du gör det, säger han.

-Adam som killen då heter började hota mig om att skada Martinus. Han visste att Martinus va påväg till oss och han sa att om jag inte kysser tillbaka så kommer han skada Martinus. Han sa också att det kan vara sista gången jag ser Martinus om jag inte gör det. Jag ångrar mig så mycket. Jag visste inte att han va påväg, gråter jag. Det knackar på dörren till rummet vi sitter i. Dörren öppnas och hela familjen Gunnarsen kommer in. Marcus springer fram till mig och kramar mig. Emma står med Gred Anne och Kjell-Erik som står och pratar med Hans. 

Undrar hur det går för Tinkan....har precis skivit till del 12 så att jag bara kan publicera....Ett tips läs inte när ni har mascara XD

Rösta och kommentera <3333