•19•

531 15 0
                                    

Allt jag vill är att ringa Ogge. Det går inte. Han kan inte få se mig svag. Men jag vill inte vara själv. Jag lirkar upp mobilen och börjar skriva ett sms till Ogge.

'Jag'-Kan jag sova hos dig inatt?<3- Det går inte att vara ensam mer. Hela jag skakar. Tanken av att mannen som gjort de sakerna mot mig var inne i mitt hus. Den tanken är det ända som spelas upp i mitt huvud. Några minuter senare får jag tillbaka ett sms.

'Ogge'- Jag jobbar men kan jag hämta dig sen? Om typ en timme<3-

'Jag'- Aa, kom så fort du kan.<3-

'Ogge'- Har det hänt något?<3:/-

Ja det har hänt något. Jag står paralyserad i hallen. Någon har varit inne i mitt hus. Jag vågar inte röra mig. Snälla hjälp mig. Håll om mig. Jag vill vara i dina armar. Nu, kom nu. Inte om en timme. Kom nu!

'Jag'- Nej, allt är bra. <33 syns sen-

Eftersom att jag inte kan röra mig står jag kvar i hallen. Mina ben veknar och jag hamnar sittandes på golvet. Ögonen fästa utåt. På vakt för att ingen ska komma. Rädslan tog mig. Det ända jag inte ville.

Plötsligt dyker en moped upp utanför, Ogge. Jag reser mig upp och går mot dörren. Han lägger sina armar om mig. Där står vi en sekund innan han börjar prata.

"Har du packat?" Undrar han med ansiktet pressat mot mitt huvud. Shit, jag glömde packa.

"Nja..." Börjar jag.

"Du kan få låna kläder att sova i av mig. Jag har någon stor t-shirt du kan låna." Han drar ifrån kramen, lägger huvudet på sne och ler. Jag nickar och låter honom leda mig till hans moped. Vi hoppar på mopeden efter att hjälmarna är på.

Vinden slår mot mina kinder. Det hår som sticker ut från hjälmen fladdrar i vinden. Det känns som att jag flyger. Som att ingenting kan stoppa mig. Efter en stund av att sitta så tätt intill Oscar som det går så är vi framme vid hans hus. Vi går hand i hand in i dörren som leder in i hans hus.

"Är någon hemma?" Viskar jag medans jag sliter i mina converse för att de ska lossna från mina fötter.

"Nej, mina föräldrar är på jobb i USA." Han hjälper mig upp från golvet och svarar samtidigt. När jag står på fötterna igen så börjar han snurra på mig som att vi dansade. Jag kan inte låta bli att skratta. Tillslut blir jag yr och skriker att han ska sluta. Då släpper han bak min rygg, jag skriker till och känner hur jag faller. Känslan av att jag ska slå i backen försvinner när jag känner att hans hand ligger stadigt om min svank.

"Du kan ju dansa." Skrattar han och drar upp mig tätt intill honom.

"Det är ju du som kastar runt mig bara!" Skrattar jag tillbaka och drar undan en slinga hår från mitt ansikte. Jag låter mina ögon möta Oscars. Han ser på mig och hans leende tonar sakta ut.

"Vad är det?" Skrattar jag. Har har något i ansiktet?

"Du är bara så jävla vacker." Precis efter han sagt det så trycker han sina läppar mot mina. Hans händer håller mig stadigt mot honom. De mjuka läpparna masserar mina. Jag kysser honom passionerat tillbaka. Tiden stannar runt oss. Jag känner mig trygg.

In your armsWhere stories live. Discover now