Pain Makes People Change \\ Dante Lindhe ✓

3.0

Belles Perspektiv
10/10-16
Eftersom jag inte är bäst på franska kommer allt vara på svenska som sägs - och jag orkar inte översätta trettiomiljoner meningar till franska.
_____________

137 likes

Dantelindhe
@ bellegodeaux miss u <3

le champ de commentaire est désactivé

"Va är det din pojkvän?!" Sa en fransk kompis till mig. Jag nickade, ett långt awee hördes från henne. "Men du skulle fortfarande passa med Louis." Hon hade tjatat om det ända sen vi blev vänner.
"Då har du aldrig träffat Dante." Sa jag och gick in på min och Dantes Snap-konversation

Dante 💞, 23:19 (igår)
Är allt bra? Vi har inte snackat på ett tag.

Jag, 00:23
Ja allt är bra. Har inte kunnat svara alls för mamma tog min mobil när hon fick reda på att jag inte lämnat in min uppgift i något ämne i tid.

Dante 💞, 00:24
Skit asså. Ska vi snacka imorgon då? Kan vid 18 isåfall.

Jag, 00:25
Kan inte, Sierra tvingar med mig till Dior då.

Dante 💞, 00:25
Ok.

Det kändes dåligt att inte kunna få in tid för Dante. För mamma tog min mobil i tre dagar på grund av den där inlämningar. Helt ärligt vill jag hoppa av min utbildning, men jag kan inte bara låta min framtid försvinna. Jag vill bara hem till Sverige och in i Dantes famn.

"Men går det verkligen, ni är ju tusen mil emellan?" Frågade hon. Jag nickade och la ner mobilen. Försiktigt lutade jag mig bak i stolen i det tomma klassrummet. Jag ville bara att Dante skulle springa in hit och krama om mig hårt. För det var nog två veckor sedan vi sågs.
"Han får inte flyga hit. Jag får inte flyga till han förens på lovet." Sa jag och la händerna för ansiktet.
"Awe Belle. Gråt inte. Du har ju seriöst det perfekta livet. Tror du inte det är bäst att ni släpper varandra bara? Går vidare och ses senare i livet?" Sa tjejen. Min blick mötte hennes. Det kanske var bäst? Säga hejdå till Dante? Men Dante är ju hela min värld. Mina föräldrar vill ju att jag ska göra slut med honom, men sen när har jag lyssnat på dem? "Ring till han."
"Varför? Han har lektion nu." Sa jag och drog mobilen lite närmare mig. "Allt jag lämnat hos honom är våra minnen, jag vill ju att vi ska gifta oss när vi kan och leva tillsammans för alltid?!"
"Belle, allt har ett slut. Drömmar är bara bubblor som spräcks till slut." Sa hon samtidigt som hon tog ett tag om min mobil. Med en snabb rörelse tog jag tillbaka den.
"Håll tyst." Fräste jag högt och gick in till lektionen som skulle börja snart.

-

"Sierra!" Sa en kvinna som jobbade i en Chanel butik vi gick in i.
"Å hej! Hur mår du?" Sa Sierra och kramade om kvinnan. Kvinnan nickade bara innan hon kollade mot mig. "Detta är Belle. Min syster vi pratade om."
"Åh ja hej. Du är varmt välkommen!" Sa hon och skakade min hand. Artigt tackade jag och log. "Vi har kläder du kan testa redan, kom med bak." Jag kollade mot Sierra. Jag trodde vi skulle till Dior? Men jag klagar inte, Chanel är ju ganska coolt.

Kvinnan drog med mig bakom disken och in i ett stort lager med kläder. Längre bort såg jag en annan kvinna och en man fixa med en klänning.
"Marie förresten." Sa kvinnan vars ansikte lös upp i ett stort leende. "Sierra sa att du inte har någon erfarenhet inom detta men vi ska lära dig allt." Jag nickade bara. Tillslut kom vi fram till klänningen och dem två människorna.

"Belle! Här det är bara att hoppa in i klänningen." Sa kvinnan och drog mig närmare den. Försiktigt tog dem av den från   dockan som höll den. Kvinnan höll den i luften medans vi gick till ett omklädningsrum. "Ta på dig den sen så kan vi se vad vi tycker. Kanske ta lite foton och så." Jag nickade mot henne innan jag gick innanför dörren. Snabbt kollade jag på taggen som var där, det stod 799€. Fast den såg ut som den hade mycket saker på sytt. Men jag gjorde som kvinnan hade sagt och satte på mig den försiktigt. Försiktigt kollade jag ner på hur den satt och den var riktigt fin. När jag gick ut från provrummet fick jag många komplimanger och Sierra såg stolt ut när hon såg mig. Kanske var det en sak jag kunde göra på sidan av skolan?

-

Det hade varit en ganska lång kväll när jag äntligen la mig i sängen med mobilen och nyduschat hår. Jag hade börjat trivas i Paris igen och mitt rum var mysigare än i Stockholm. Med den gråa väggen, de små Polaroid-fotorna hängde vid min säng på mig, Dante, Noel och alla andra hemma i Stockholm. Ja, Stockholm höll fortfarande mitt hjärta med ett stenhårt grepp. Jag hade ju allt där, mitt liv var ju där.

På tal om trollen så fick jag en Snap från Stockholms king himself, Dante Lindhe.

Dante 💞, 23:21
Hej, hur gick det idag?

Jag, 23:22
Bra, fick börja hos chAnEl efter de skickat fotorna till han som äger det numera.

Dante 💞, 23:22
Skojar du??? Grattis!!

Jag, 23:23
Tack, har du tid att prata? Ska va uppe en stund ändå.

Dante 💞, 23:23
Visst.

Inte långt efter han skickade meddelande dök en FaceTime upp från Dante. Glatt svarade jag han.

"Det var längesen." Sa han och skrattade lite. Jag log stort mot han genom skärmen.
"Eller hur?" Sa jag, hela jag ville bara ge han en kram men det gick ju inte.
"Har du det bra då? Är Paris livet något du älskar?" Frågade han och la huvudet på sned.
"Det är väl okej. Det är ju inte samma sak utan dig." Sa jag. Han nickade svagt medans han pillade lite med sin dator. "Men berätta allt, vad händer med Kevin? Vet du något om det?"
"De blir något sådant ungdomsgrej. Är inte så insatt, men du slipper nog se han för alltid." Sa han och kollade på mig genom skärmen.
"Skönt." Sa jag och la mig ner bekvämare i min säng. "Jag saknar dig."
"Jag saknar sönder dig med. Ludwig försöker hela tiden få mig på bättre humör men det är så svårt utan att du är här. Man märker på han att han saknar dig med. Vi alla saknar dig." Sa han, en svag suck hördes från han.
"Vill bara känna...." Började ganska tyst.
"Dig?" Sa han och kollade ner i sin egna säng.
"Ja exakt. Jag skulle göra vad som helst just nu för att få krama dig eller göra vad som för att kyssa dig eller bara vara i närheten. Du fattar inte hur tom jag är utan dig. Du är ju min Dante."

_______

Wiho nytt kapitel.

Ni får gärna lämna kritik, en kommentar eller en röst. Tack för 8k läsningar med 💓

Vi hörs.
//Noelflikes