»f.s« Can't Give Up On Love

Kapitel 52

"2019-06-02 17:02 Felix, den jäveln drog. Han tog med sig ungarna när jag låg och sov och lämnade bara en lapp på bordet. Jag citerar "Alina! Jag tar med mig barnen och åker iväg en sväng. Hemma om ett tag igen. Förlåt, men du hade aldrig låtit mig ifall du var vaken. Puss på dig!" Förstår ni? Lämnar mig med den lappen. Jag vet inte ens när de åkte eftersom jag själv somnade vid fyra. Hur vet han ens att jag inte hade låtit honom ifall jag var vaken? Hur som helst så ville jag bara säga att Felix Sandman, han är en riktig bitch. - Alina."

Jag suckar och lägger mig raklång på soffan igen. Det var här jag somnade. Min rygg gör ont nu, det är anledningen till att jag sov. Jag har aldrig riktigt känt av den där ryggvärken under den här graviditeten då jag vid förra var van med någonting mycket värre än det här. Det dröjer inte särskilt länge av liggande på soffan innan jag ännu en gång somnar.

Jag springer för att ta mig ifrån mannen. Mannen som jagar mig. Min rygg värker och min mage känns obehaglig när jag springer. Jag vet ju inte vad mannen är ute efter, så vad ska jag göra? Plötsligt får han tag om min axel och jag faller baklänges ner på asfalten. Det är mörkt ute och jag kan inte urskilja annat än hans skäggiga haka.

"Hej du." Säger han i en skrämmande ton innan han höjer sin hand. I den finns någonting glänsande. En kniv. Han trycker den snabbt in i min mage och jag kvider till när han vrider om och drar ut den igen. Den här gången är det inte bara den glänsande kniven som kommer upp, utan också mitt egna barn sitter fast runt den. Kniven har dödat mitt barn.

"Ina, Ina." Skrattar han.

Mina ögon flyger upp och jag stirrar i panik på personen som egentligen sagt mitt namn, eller mitt och mitt. Det är suddigt eftersom tårarna skymmer nästan hela mitt synfält. Jag lägger handen på magen för att försäkra mig om att det är okej.

"Ina, vad händer?" Frågar Felix och drar in mig i sin famn. Jag snyftar till och trycker in ansiktet mot hans bröst. "Så ja." Viskar han och kramar om mig lite hårdare. Det där var det värsta jag någonsin har varit med om. Jag har självklart drömt mardrömmar sedan tvillingarna kom, men aldrig på den här nivån.

"Drömde du?" Viskar han. Jag nickar och snyftar till en sista gång innan jag flyttar bort ansiktet från hans bröst.

"Han högg mig med en kniv i magen och drog ut barnet." Viskar jag tillbaka. Han ser medlidande på mig och ger mig en lätt kyss på pannan. Han tittar på mig med ett svagt leende innan han ger mig en likadan kyss på kinden och sedan på läpparna. Han lägger armarna om mig och kysser mig sedan länge på läpparna medan jag bara sitter stilla och inte rör en kroppsdel. Inte ens läpparna.

"Ska du inte kyssa mig tillbaka?" Mumlar han mot mina läppar.

"Jo." Viskar jag och lägger handen om hans nacke för att kyssa honom igen. Han ler medan kyssen fördjupas och han börjar lägga mig ner. Jag puttar bort honom och sätter mig upp igen. Han ser undrande på mig och jag suckar och rätar ordentligt på ryggen.

"Jag har ont i ryggen." Mumlar jag och ser ursäktande på honom. Han nickar lätt innan han lägger armen om mina axlar och drar mig närmre honom.

"Ska vi snacka istället då?" Frågar han. Jag rycker lätt på axlarna och lutar huvudet mot hans axel.

"Vad gjorde du borta?" Frågar jag för att inleda samtalet. Det är stunder som dessa som saknas i vår vardag. Att bara sitta och prata med varandra.

"Din mamma ringde och sa att hon gärna ville lämna tvillingarna på dagis imorgon, så jag lämnade dem hos dina föräldrar." Säger han. Jag tittar upp och ger honom ett snett leende. Min mamma har gjort vad hon kunnat för att avlasta oss under graviditeten. Det är inte alls samma som när jag väntade tvillingarna och inledningsvis bodde hemma och sedan alltid behövde stå under övervakning av antingen Felix eller mamma.

"Förlåt för att jag inte kan göra det du vill." Viskar jag när jag tänker tillbaka på hans försök att ha sex. Han ler mot mig och skakar på huvudet.

"Nej, snacka går lika bra som det där du tänker på." Mumlar han. Jag nickar lätt och lutar huvudet mot hans axel igen. "Får jag ställa en fråga?" Jag nickar och han harklar sig. "Vet du namnet på alla du legat med?"

"Klart jag gör. Det är inte så många som du tror." Säger jag och ler för mig själv. Jag har haft kontroll över mitt sexliv, även om jag knappt har haft något seriöst förhållande.

"Nämn ett par stycken då." Säger han nyfiket. Jag harklar mig och tänker igenom mina år. Det känns konstigt att nämna dessa för honom, men samtidigt är vi väl ändå i ett förhållande och ska kunna berätta allt för varandra? Tanken är ju också att de jag har legat med ska vara de sista.

"Om jag börjar från början." Mumlar jag tveksamt och tittar upp på honom. Han ser inte ut att ha ångrat sig. "Isak, Alex, Didrik, Tobbe, du, Jocke och... Oscar."

"Isak?" Frågar Felix fundersamt och jag ser hur hans tankar börjar snurra. "Från början? Var inte ni bara kompisar? Eller menar du någon annan Isak? Alicias Isac?"

"Nej, jag menar Isak, Isak. Beccas Isak." Mumlar jag och ser generat ner i mitt knä. Jag tänkte inte så långt. Plötsligt inser jag att Felix typ har träffat alla jag har legat med. "Om du ska klaga på det så kan väl du lika gärna berätta vilka du har varit med istället?"

"Jo, jag ska. Eller jag vet inte." Mumlar han och börjar fundera. "Jag är inte så bra i sängen, jag vet det. Jag kan inte göra två saker samtidigt, men jag har ändå varit med rätt så många. Alldeles för många."

"Jo, jag vet det. Mina bröder berättade det innan vi blev tillsammans, du och jag." Mumlar jag. Jag börjar känna att det här samtalsämnet inte är det bästa. Stämningen känns stel.

"Jo, men jag vet några som du känner." Säger han. Som jag känner? Måste han ta just de jag känner? "Tuva som gick i din klass då när jag var med dig i skolan. Ylva från då också och så Becca."

"Becca?" Utbrister jag och tittar upp på honom. Han nickar lätt. Varken hon eller han har berättat det för mig. Det känns som att det hade varit väldigt relevant för mig att veta, från båda håll. Både när jag blev gravid och hon visste att det var Felix, men också när Felix fick reda på att hon var min bästa kompis.

"Det var på en fest och så. Nu har ju du legat med hennes sambo och hon har legat med din så då är det ju okej." Säger han och skrattar stelt. Jag himlar med ögonen.

"Jag låg inte direkt med Isak. Han våldtog mig." Säger jag innan jag hinner stoppa mig själv. Omedelbart ångrar jag mig.

"Han vad?" Frågar Felix och släpper greppet om min axel. Jag ser direkt på honom att han blir upprörd. Det värsta man kan göra är att trigga honom. Det slutar aldrig bra.

"Det är ingen big deal längre. Det var därför jag grät när jag träffade honom hos Oliver. Vi löste det." Jag försöker övertyga honom om att det är lugnt nu. Jag vet själv att jag inte har förlåtit Isak till hundra procent. Det var ett stort svek och på högsta möjliga nivå. Han tog ju ifrån mig något som inte går att ersätta.

"Var inte ni bästa vänner?" Frågar han, mycket lugnare. Det måste fungerat. Jag nickar.

"Jo, men just då var Isak väldigt full och visste tydligen inte vad han gjorde, enligt honom." Det sista viskar jag. Jag är fortfarande inte övertygad om Isaks förklaring, men bedömer ändå att den är tillräckligt bra. Många år har ju gått. Felix nickar lätt innan han kysser mig på läpparna.

-

14/10-14