»f.s« Can't Give Up On Love

Kapitel 34

"2019-02-24 11:03 Att vakna upp i hans armar är det bästa som finns. Idag vaknade jag runt sju, men somnade om då jag kom på att barnen är hos mina föräldrar. De hade somnat när vi kom hem till mamma och pappa så de fick fortsätta sova. Jag och Felix ska snart dit och hämta dem. Vi ska kolla på hus idag. Yey!!! Jag saknar att bo i hus, ha den där stora gräsmattan på baksidan. Jag vill ha en sådan. Vi var tvungna att gå till lekparken eller hem till antingen mina föräldrar eller Felix mamma för att barnen skulle få leka ute i somras. Att ha lekplats på bakgården är mycket smidigare. Ja, det är våra direkta planer för dagen. Grattis på födelsedagen världens bästa Ogge!!! Älskar dig massor!!! -Alina."

"När skulle vi kolla på det där huset?" Mumlar Felix medan han tar bort armarna från mig och lägger sig med ryggen mot min rygg. Det blir direkt iskallt eftersom vi delar på ett täcke. Ligger vi inte pressade mot varandra går luften in genom täcket mellan oss. Dessutom ligger jag fullständigt naken, vilket gör det hundra gånger värre.

"Två, sa du." Säger jag och lägger armarna hårt om min kropp. "Håll om mig." Ber jag och han suckar smått innan han rullar tillbaka och lindar armarna om mig.

"Vi hinner inte göra någonting innan, eller hur?" Frågar han fundersamt. Jag skakar på huvudet och vänder mig i hans armar så vi ligger med brösten mot varandra. Jag placerar mina läppar mot hans och han suckar tungt in i min mun, vilket får mig att flina.

"Kanske lite snabbt?" Försöker han och jag skakar på huvudet igen och kramar om honom hårt för att slippa frysa. Min mage gör dock motstånd när jag försöker komma ännu närmare.

"Du kan inte mosa så hårt." Viskar han och lägger sin iskalla hand på ovansidan av min mage. Jag ryser och han skrattar tyst innan han börjar dra handen försiktigt över det han kommer åt. "Kan du sätta dig upp?" Frågar han och jag skrattar tyst innan jag sätter mig upp på knä trots kylan. Jag knyter armarna över mina bröst och han sätter sig framför mig och lägger händerna på var sida om min mage. Han ger den en lätt kyss innan han lutar pannan mot den. Så som han brukar göra med mig när jag inte vill som han vill.

"Hej bebis." Viskar han och jag ler smått åt honom. "Vi vill att du ska komma ut nu. Pappa saknar att ha en liten bebis som han kan hålla i. Dina brorsor börjar bli så stora. De vill inte längre ha massor av pussar och kramar av mig. Det är bara mamma som vill det, men hon får ingenting för jag vill pussas med en bebis. Vi här ute älskar dig och längtar efter att få se ditt fina ansikte." Han ger min mage en till puss innan han lyfter på huvudet och tittar upp på mig. Jag ler och han kysser mig lätt på läpparna.

"Klä på dig nu innan du går och blir sjuk. Du är iskall." Säger han och tar bort täcket från sin kropp. Jag reser mig upp jag också och försöker undvika att titta in i de stora speglarna på garderoben när jag öppnar min halva. Jag tar ut ett par trosor som jag snabbt drar på mig innan jag tar en bh. Jag drar på mig den och Felix knäpper den. Han ger mig en lätt kyss i nacken innan han kramar om mig bakifrån.

"Du kommer bli sjuk." Viskar han och kysser mig på kinden. Jag skakar på huvudet och bläddrar bland galgarna i garderoben efter någon stickad tröja. Jag tar ut en svart och drar den över huvudet. Felix suckar och släpper mig så jag kan dra den över armarna. Han börjar klä på sig själv medan jag letar reda på ett par jeans som jag kan ha. Det måste vara lågmidjade som inte behöver dras upp högre än till höfterna. Jag får inte på mig jeans med högre midja. Jag hittar ett par mörkblå som jag börjar trassla på mig innan jag går ut i köket där Felix nu har hamnat. Han står precis som vanligt vid kaffemaskinen, men den här gången håller han i ett kuvert. Jag ställer mig bredvid honom och letar efter avsändaren. "Artist House Stockholm".

"Vad är det om?" Frågar jag. Han rycker på axlarna innan han vänder på det och börjar sprätta upp det. Han tar ut ett papper med inte allt för mycket text på och läser igenom det snabbt innan han drar ena handen genom håret och räcker pappret till mig. Han sätter sig ner vid bordet och ser tomt ut i luften. Jag vänder ner blicken till pappret och läser igenom det.

"Beslut om hurvida The Fooo ska fortsätta existera eller inte har tagits och vi har nu ett fast beslut. Felix Sandman och Oscar Molander har börjat bilda familjer, vilket kommer leda till mindre tid över för musiken. Turné under två månader år 2020, januari till mars, men efter det lägger vi ner bandet. Torsdag 28 februari träffas vi alla för att diskutera hur vi ska gå vidare därifrån. Hälsningar David Kjellström, manager."

Jag tittar upp från pappret och möter Felix blick. Det är alltså mitt fel, mitt fel att jag inte var mer noggrann med att få på honom kondomen.

"Alina." Mumlar han och reser sig upp. Han går fram till mig och drar in mig i en kram. "Jag ångrar ingenting. Det handlar inte om att välja mellan er och bandet. Det handlar inte om någonting sådant över huvud taget. Jag struntar i om bandet inte finns. Jag kan få vilken karriär som helst efter att ha varit med i bandet. Du behöver inte oroa dig och du behöver inte känna att det är ditt fel på något sätt, för det är det absolut inte. Det är Daffs fel för att han är så rastlös och inte kan vänta till ett bättre tillfälle."

-

*Redigerad*

30/9-14