Chapter 37

54 0 0
                                    

                          "Ms. Erin, parang tahimik ka. Simula 'nung umuwi tayo galing Paris 'di ka na masyadong nagsasalita,"

"Mommy?"

"Huy!" Eros snapped his fingers infront of my face.

"Ano?" Irita kong sagot sa kanya.

"Wow! Sungit! Tinatawag ka lang naman ng anak mo!" Sigaw ni Eros.

"What is it, Ady?" I looked at him.

"Nothing, Mommy. I love you." He smiled.

"Sorry, Ady. Mommy loves you more." I apologized and carried him on my lap. "Ikaw? Bakit ka ba kasi andito? Eh kung pumunta ka sa opisina mo at 'yung restaurants mo 'yung asikasuhin mo?"

"Eh may jet lag ka yata. Simula 'nung nakauwi kayo kahapon natulog ka lang sandali tapos pumasok ka pa."

"Kaya ko na, Eros. Sanay na ako." I told him.

"Fine. Call me if you need anything," He hugged Ady before going out.

"I will."

"Erin, punta lang ako front desk, ha." Paalam ni Donna nang makaalis si Eros.

"Sige lang," I looked at Ady. "Anak, hungry?"

"No, Mommy."

"Tell me if you are, okay? Play there a little longer. After I finish signing these, we'll play."

"Okay." Ady smiled as Donna knocked on the door. Nakakapag-taka lang kasi kumatok siya.

"Come in!"

"Ms. Erin, may bisita po kayo. Gusto raw po kayo kausapin." Tawag ni Iza, IT namin.

"Sino?"

"Hindi po nagpakilala eh. College friend niyo daw po. Papasukin ko na po or magpa-appointment siya?"

"Sige, papasukin mo na, Iza. Sayang naman pinunta niya."

"Okay po." She said so I went back on signing my papers.

It can't be Geli and Renzo. Kilala naman sila ng mga employees dito at kilala ko naman ang dalawang 'yon- hindi sila kumakatok. Pumapasok nalang sila. "Erin,"

"Kuya Pogi!" Ady ran to him.

"Hi. Na-miss mo ako?" CJ carried Ady in his arms.

"Yes! So much!"

"Ba- bakit ka andito?" Tensed na tanong ko.

"We both know the reason why I'm here."

"Wait," I said as I paged Donna. "Ms. Donna, please come back to my office now."

"Kuya Pogi, look! Plane!" Ady shouted.

"Wow. You took care of that plane." CJ smiled widely from ear to ear.

"Erin, sorry. Teka lang," hinihingal na sabi ni Donna.

"Pakilabas muna si Ady."

"Why Mommy?"

"Later, Ady. Just go outside for now," I told him as Donna carried him. "Don't let anyone come here."

"Bye-bye, kuya Pogi!" Ady waved his hands.

"Please take a seat." I told him as I sat on my swivel chair.

"You must know the reason by now why I am here, right?"

"Spill." I nervously uttered.

"Damn it, Erin! Almost 4 years!" CJ shouted. His bloodshot eyes looked at me.

Skies' not the limitTahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon