Drygt en vecka senare, torsdag, polishuset (15:30)
Det är bara några dagar kvar till julafton som är på söndag. Så idag är sista dagen som beckgruppen jobbar för i år, förhoppningsvis iallafall. Såklart kommer Alex behöva jobba lite hemifrån i mellandagarna, hon är ju trotts allt chef. Men det är deras sista 'vanliga' arbetsdag. Nu står hela beckgruppen i köket och dricker kaffe och äter pepparkakor och lussebullar som Alex köpt.
"Har inte den här hösten och vintern gått sjukt fort? Det känns som att det var nyss vi stod och diskuterade att det var första september!" Säger Oskar och alla nickar.
"Ja, verkligen!" Svarar Martin.
"Det har inte hänt så mycket heller eller?" Lägger Ayda till.
Josef tittar på Alex. Mellan dom har det hänt massor. Mer än han någonsin kunnat tro.
"Nej, inte så mycket utredningar känns det som. Eller ja, nu vad det ju faktiskt förra veckan bara men innan dess var det ett tag sedan." Funderar Oskar vidare. Men Josef är bara fokuserad på Alex. Det ska bli så skönt att få vara ledig tillsammans med henne att tag. Att dom ska fira jul tillsammans. Förhoppningvis även nyår. Det känns helt otroligt. Annars hade han nog bara varit hemma.
"Jag är iallafall tacksam för att ni är en så bra och engagerad grupp!" Säger Alex glatt.
"Och vi är tacksamma för att du är en så bra chef!" Säger Josef snabbt och ler mot henne. Alla nickar.
"Ja, du gör det verkligen bra Alex!" Lägger Jenny till.
Alex blir alldeles varm inombords. Hon uppskattar verkligen alla här. Dom har blivit som en extra liten familj. Alla kombinerar varandra så bra.
"Tack snälla hörni!" Svarar hon och tar en klunk av sitt kaffe som börjat kallna.
"Men nu ska vi väl inte stå här mer, god jul och gott nytt år på er!" Säger hon glatt och häller ut sitt kaffe.
"Detsamma!" Svarar alla med breda leenden. Känslan är så varm, trygg.
Det tar en stund innan dom börjar lämna polishuset. Alla har så mycket som vill hinna säga till varandra, trotts att det faktiskt inte är så lång tid kvar tills dom är tillbaka igen. Alex lägger dock märke till att Martin står för sig själv.
"Allt bra?" Frågar Alex och lägger en hand på hans axel. Han vrider huvudet mot henne i ett leende.
"Gud ja." Svarar han.
"Tack för allt i år Alex!" Lägger han till.
"Det är jag som ska tacka Martin." Svarar hon lugnt. Då harklar han sig så att alla ska lyssna. Hon släpper hans axel och lutar sig bak mot Josefs skrivbord.
"Jag förstår såklart att ni alla har fullt upp med egna aktiviteter nu över jul och nyår, men om ni vill så får ni mer än gärna komma ut till våran kolonilott och fira nyåret med mig, Inger och Vilhelm. Dom skulle verkligen uppskatta det, iallafall Vilhelm." Säger han och skrattar till lite.
"Vad roligt!" Säger Alex snabbt och möter Josefs blick. Han blinkar diskret med ena ögat.
"Jättegärna!" Lägger Oskar till.
"Då ses vi, ni som vill, jag skriver väl i den här...ja vad heter det? Messenger?" Förklarar Martin frågande. Alla nickar med ett skratt.
"Bra!"
En timme senare
Nu har alla tillslut lämnat polishuset går även Alex och Josef därifrån. Dom gick faktiskt hela vägen till jobbet imorse så dom blir tvungna att gå hem. Men det klagar dom faktiskt inte på.
"Äntligen." Säger Josef och lägger en arm över Alex axlar. Hon lutar sig lite in mot hans kropp.
"Det ska bli så skönt att vara ledig ett tag." Säger hon och tar ett djupt andetag.
"Men det är väl roligt om vi åker till Martin på nyår?" Lägger hon snabbt till. Han skrattar lite.
"Absolut." Svarar han mjukt.
"Jag hade kanske hoppats på en nyårskyss bara." Säger han svagt. Hon skrattar till och stannar upp.
"Det ska vi nog kunna ordna ändå." Svarar hon flörtigt och pussar honom snabbt, trotts att dom är i riskzonen för att någon kan vara i närheten.
"Oj, jasså?"
"Har du något speciellt du vill göra på söndag?" Frågar Josef när dom börjar gå igen.
"Jag vet inte, du då?" Frågar hon tillbaka. Han rycker på axlarna och ser ut att fundera.
"Vi kanske kan gå ut och äta?" Föreslår han.
"Gärna." Svarar hon och försöker dölja sitt genomträngande leende så gott det går. Då kommer hon på att hon verkligen behöver slå in hans present. Hon kanske har tid att åka hem och göra det imorgon. Eller så åker dom båda hem till henne och är hos henne över helgen? Dom har ju faktiskt mest varit hos Josef på senaste. Det skulle vara bra om hon ändå var i sin lägenhet lite också.
"Kan vi åka till mig imorgon? Jag börjar få slut på kläder." Frågar Alex och skrattar. Han nickar.
"Såklart. Vi kan ju vara där över helgen?" Svarar han frågande. Hon ler, hur vet han alltid vad hon vill?
"Yes." Svarar hon kort. Då känner dom båda hur det börjar snöa. Dom stannar till och tittar upp i himlen. Alex ser i ögonvrån hur Josef vrider blicken mot henne precis när en snöflinga sätter sig på hennes näsa. Hon tittar på honom och skrattar. Han flinar och tar bort den med tummen. Hon ser in i hans ögon. Hon förstår inte hur han kan få henne att känna känslorna hon känner. Han sätter sina händer på midjan på hennes kappa och hon sätter sina i hans jackfickor och drar honom närmare. Eftersom att dom har gått en bit så är dom inte längre i riskzonen. Det är ingen i närheten, det är bara en liten gågata. Hon blundar och känner hur han lägger sina kalla läppar mjukt mot hennes. Dom blir varma.
