Kapitel 30

246 15 7
                                    

MAYAS PERSPEKTIV

Vi bestämde oss för att turas om med att ta hand om bebisen. Och medans Lis och Adam sov så tog jag och Seth hand om henne.

Jag kollade på henne nu när hon sov i mina armar. Jag tror att hon är en tjej. Jag har liksom den känslan. Hon verkar så ömtålig. Så liten. Varför skulle nån med vettet i behåll vilja lämna henne helt ensam på en helt öde väg? Det är ju inte mänskligt.

Jag ryste när jag tänkte på vad som hade kunnat hända ifall vi inte hade varit här. Eller ifall vi inte sett henne och... kört över henne.

Vad ska jag göra om hennes föräldrar kommer? Ja, en sak är då säker. Jag kommer aldrig låta dom ta henne. Jamen, dom lämnade henne helt ensam vid en väg. Hon kunde ha blivit uppäten av en zombie, eller påkörd eller... Ja. Poängen är att även föräldrarna kommer så kommer jag aldrig ens låta dom röra vid henne. Så vidare inte dom har en himla bra förklaring till varför hon var mitt på vägen.

Seth satt mitt emot mig och kollade på mig och bebisen. Hon hade somnat efter att jag gett henne lite mat. Jag kollade upp och mötte hans blick. Och log. Han kollade snabbt bort. Och jag vet inte säkert eftersom det var en aning mörkt, men det såg nästan ut som om... han rodnade.

"Vill du hålla henne?" viskade jag till Seth för att inte väcka bebisen. Han kollade osäkert på först mig, sen på bebisen.

"Men vad händer om jag tappar henne?" frågade han med svag röst. Jag log bara innan jag långsamt la henne i hans armar.

"Det gör du inte." svarade jag bara. Han tog emot henne med försiktiga rörelser. Och Seth höll i henne försiktigt, som om hon var av porslin. Men bebisen vaknade inte av att Seth höll i henne. Utan hon sov lugnt vidare. Seth kollade bara på bebisen med ett litet leende på läpparna.

"Det kan väl inte vara så svårt att ta hand om en bebis va?" frågade han mig utan att ta blicken ifrån bebisen. Jag bara skakade på huvudet. Lätt? Nepp.

Efter att några timmar gått så började det ljusna ute. Och ingen hade kommit. Ingen förälder, inget syskon eller nån alls. Vi bestämde oss för att vänta i några timmar till. Och när de timmarna väl hade gått så hade fortfarande ingen kommit. Så vi gav upp om att nån skulle hämta bebisen. Så vi åkte vidare. Jag tog hand om bebisen tills vi kom fram till en by. Snart skulle vi vara framme vid Stockholm, och förhoppningsvis hitta botemedlet. Om det ens finns.

Byn vi åkte in i var en rätt stor by. Vi var tvungna att lämna bussen utanför byn, eftersom vägarna var fyllda med bilar och så var bussen för stor för att kunna köra förbi alla övergivna bilar. Så vi gick. Vi omringades av lägenheter och hus. Först gick Lis med yxan i händerna. Jacko travade fram också. Sen snett bakom Lis gick Adam med pilbågen. Sen jag och Seth. Jag höll i bebisen medans Seth höll i sitt armborst. Jag kunde ju inte lämna henne i bilen ifall en zombie skulle komma.

Konstigt nog att när vi gick där med vapen i beredskap och medans vi kollade efter zombier, så började jag tänka på vad jag skulle kalla bebisen. För att jag kan knappast kalla henne eller honom för "Bebisen" hela livet.

Hm. Jessica kanske om det är en tjej? Ne... Jag rycktes tillbaka till verkligheten när jag märkte att dom andra hade stannat. Och när jag kollade för att se varför såg jag zombier som vandrade på vägen framför oss. Det var... tre stycken som jag kunde se. Två män och en kvinna. Dom hade inte märkt oss först. Men sen såg en av männen oss. Och han grymtade innan han började gå emot oss. Innan jag hann blinka hade Adam avfyrat en pil emot zombiens huvud. Pilen kördes igenom zombiens huvud innan han föll till marken. Jag drog armarna tajtare om bebisen. Lis tog några steg fram till zombie kvinnan som var närmast och med ett sving med yxan så hade zombiens huvud fallit av. Jag backade långsamt. Min basebolls trä är i bussen, jag kunde inte ta med det för att jag måste ju hålla i bebisen. Seth märkte att jag backade och han vände huvudet emot mig. Sen kollade han bakom mig och han spärrade upp ögonen. Han behövde inte säga ett ord. Utan jag visste vad som var bakom mig. Jag vände mig om och bara nån meter bakom mig var ett gäng av zombier som ljudlöst hade omärkt gått bakom oss. Jag backade med ryggen emot dom andra. Jag höll blicken på zombierna som med snabba steg kom närmare och närmare. Då plötsligt föll den närmaste zombien ner på marken. Och i nästa sekund såg jag Seth som gick fram till mig med armborstet i luften. Han ställde sig emellan mig och zombierna och avfyrade pilar ifrån armborstet. Hans gröna ögon var alldeles kalla när han fällde zombie efter zombie. Men när alla zombier framför oss var döda (igen) så vände han blicken mot mig. Nu var hans gröna ögon varma igen då han kollade på mig.

"Hur många gånger har jag räddat dig nu?" frågade han och log ett halvt leende. Och innan jag hann tänka log jag tillbaka. Och vi stod där i några sekunder och bara log emot varandra. När plötsligt Lis ställde sig emellan oss med den blodiga yxan i handen. Hon kollade först på mig, sen på Seth.

"Har ni en stirrtävling?" frågade hon då. Jag bara skakade på huvudet och kollade bort från Seth. Jag tittade mot Adam för att se att han var okej. Jag såg honom ta ur pilar ur zombiernas huvuden, torka av dem mot zombiernas kläder och sen stoppa dom i hans koger. Jag vände blicken mot bebisen. Hon var vaken och kollade på mig. Sen höjde hon sina små händer mot mig och jag log igen.

"Ska vi fortsätta? Vi bör skynda oss att tömma några butiker innan solen går ner." sa Lis medans hon torkade av sin yxa emot en av zombiernas kläder. Jag nickade bara. Och vi fortsatte gå igen efter att Adam och Seth hade plockat upp pilarna dom hade avfyrat. Och när vi väl gick igen sneglade jag mot Seth. Men när jag såg att han samtidigt sneglade mot mig vände jag snabbt bort blicken. Och jag vet inte varför, men jag kände att jag började rodna. Varför rodnar jag? Jag vet inte. Jag har bokstavligt talat ingen aning.


***************************************

FÖRLÅT! Förlåt för att det här kapitlet kom ut sååå sent. Men snart kommer nästa kapitel...

Men vad tycker ni att bebisen ska heta? Skriv i kommentarerna ett killnamn och ett tjejnamn. Och då tar jag ett namn ifrån kommentarerna. Och vad tror ni att bebisen är? En kille eller en tjej? :D

Zombie apocalypse... *PAUSAD*Where stories live. Discover now