Kapitel :: Fyra

322 18 1
                                    




Allisons POV

Jag vaknar i den himmelska sängen. Jag ligger bara och njuter, jag är bortom fara. Min mage kurrar så jag bestämmer mig för att gå upp. Jag var så trött i går att jag inte orkade titta mig omkring i rummet. Det finns tre dörrar, den som jag kom in genom igår och två andra. Alla väggar är vitmålade, tråkigt! I rummet jag befinner mig i finns bara en säng och ett skrivbord som står längs med ena väggen. Över skrivbordet finns det två fönster.

Jag kryper ur sängen och går tvärs över golvet till en av dörrarna. Jag öppnar dörren. Innanför dörren finns ett stort badrum. Hela badrummet är vitkaklat. Det skulle verkligen behöva lite färg här.

Jag stiger in. I duschen ser jag att det finns lite olika duschattiraljer. Yeah. Jag tar av mig underkläderna och stiger in i duschen. Jag sätter i gång duschen och gnuggar in schampo i mitt smutsiga hår. Duschkarbinen fylls av en lätt grapefrukt doft. Jag sköljer av schampot och floder av smutsigt vatten rinner ner från mitt hår. Jag blir tvungen att använda halva flaskan av schampo innan jag anser att mitt hår är rent. Jag kliver ut ur duschen. Jag lindar en handduk runt kroppen och börjar torka håret med en annan.

Jag går fram till spegeln som hänger över handfatet. Mitt vanligt viss lätt lockade blonda hår hänger nu i blöta tovor ner för mina axlar. Jag ser mig omkring i badrummet på jakt efter en hårborste. Jag ser ett par lådor och börjar rota igenom dem. Jag hittar en hårborste i en av lådorna. Jag börjar på den långa proceduren att försöka reda ut mitt hår. Efter vad som för mig verkar vara fem evigheter är jag klar.

Jag går ut ur badrummet. Sängen är bäddad och på den ligger en liten hög kläder. Någon måste ha lämnat de när jag var och duschade.

Jag drar på mig kläderna. Det är ett par blåa jeans som är lite förkorta i bena och ett vanligt svart linne. Jag är vrålhungrig.

Jag går ut ur rummet och ut i korridoren. Jag går fram till dörren som Nathan gick in genom i går. Jag knackar på. Ingen öppnar. Han har väl redan gått ner, inte för att jag kan klandra honom. Klockan måste vara tolv vid det här laget.

Jag går längs korridoren. Ja då har vid et problemet att jag inte har en amning var jag är. Hur ska jag hitta ner nu då? Jag känner en ljuvlig doft, det luktar som mat. Jag följer den ljuvliga doften. Jag kommer till trapphallen som vi gick upp för i går. Jag måste be Nathan att typ måla ett rött streck från mitt rum och hit, för jag kommer definitivt vira bort mig annars.

Jag springer ner för trappan och svänger höger, jag fortsätter tills jag kommer till ett stort kök. Köket är ett nytt och modernt, allt är rent och blänkande. Jag ser några tallrikar på köksön som finns mitt i rummet. På en av dem ligger det massor av pannkakor. Jag tar en av de tallrikarna som är tomma och lastar upp fem pannkakor på min talrik.

Jag hör röster från ett rum intill.

"Kom igen Aron" Det låter som Nath. Jag börjar gå ditåt.

"Ja men, det är inte mitt fel att du är urusel på det här" svarar en annan röst. Jag går in i rummet. Nath och en pojke sitter i varsin svart skinnsoffa. Pojken liknar Nath ganska mycket, de har samma svarta färg på håren. På ett litet svart soffbord mellan dem står ett schackbräde.

"Hej" säger jag. De båda vänder sin uppmärksamhet mot mig.

Jag sätter mig ner i samma soffa som Nath. Rörelsen påminner mig om min skadade skuldra. Den bör nog ha läkt helt om två dagar. Stiftare läker mycket snabbare än människor.

"Det här är Aron, min lillebror" säger Nath och nickar med huvudet mot pojken i den andra soffan.

"Hej" säger jag mot han som tydligen heter Aron.

Mörkrets tjänare Where stories live. Discover now