Mörkrets tjänare

Kapitel :: Sju del två

Christophers POV

Jag sitter på mitt kontor och håller på med det supertråkiga alpha-arbetet. Men någon måste ju göra allt pappersarbete. Min beta Jackson kommer in rusande genom den öppna dörren.

"Alpha, vi har ett problem"

"Vad är det Jack?"

"Det är en stor blodig varg där ute."

"Visst, jag kommer"

Jag följer efter Jackson ut i korridoren och vidare till flockrummet. Vi går ut genom de stora öppna dörrarna som leder ut på den stora vita marmoraltanen. Fyra av mina vakter stor runt om en blodig svart och brun spräcklig varg. Jag skulle känna igen den vargen var som helst.

Jag rusar fram till honom och slår armarna runt hans nacke. Det var så länge sedan jag såg min vän. Ingen har vetat var han och Allison har varit. Resten av Luxius flocken anlände igår kväll.

Jag drar mig ifrån honom efter en liten stund. Hans vackra gröna ögon tittar frågande på mig. Jag rättar på ryggen och vänder mig mot mina mannar. De ser lite oroliga ut.

"Det här är Epsilonen av Luxius, någon se till att han får lite kläder, han kan få en av rummen i alphahuset" Alla börjar genast röra på sig för att verkställa mina order. Bara Jackson står kvar.

"Så du måste vara Midas" säger han efter att ha studerat Midas ingående.

Eftersom Midas är i vargform svarar jag åt honom.

"Japp, det är han" Jag vänder mig till Midas igen och skiftar.

Jag kastar mig på honom. Eller rättare sagt försöker hoppa på honom, han har redan hunnit flytta sig och står back om mig. Han hoppar på mig innan jag hinner vända mig om. Vi brottas och rullar rund. Varje gång som jag tror att jag har fått ett bra grepp på honom glider han iväg, som vatten genom ens fingrar. Man försöker hålla kvar det men det finner alltid en väg ut.

Han har fått ett bra grepp med sina käkar. Han håller bara tag i min päls för att inte skada mig. Jag försöker ta mig ur, men han har ett för bra grepp.

'Jag ger mig' länkar jag honom. Skiftare från olika flockar kan inte kommunicera via länken med varandra, men de som är alphor eller har alphablod kan använda länken med vem som helst.

Midas ger upp ett litet segerskall. Han släpper taget och backar några steg. Jag reser mig upp. Jag har inte lagt märke till det innan men många av mina flockmedlemmar har samlats runt oss för att se oss brottas.

'Kom, vi går' säger jag till Midas. Vi går in i alphahuset och upp för trappan till andra våningen. Bara alphan och hans mate får egentligen vistas här men jag bryr mig inte. Midas betyder mer till mig än hela min flock.

Jag går till ett av de många rummen och puffar upp dörren.

'Ditt' Han travar lydigt in och läger sig ner på mattan som finns mitt i rummet. Jag lämnar rummet och går till nästa dörr. Mitt rum ser ungefär likadant ut som det Midas fick. De är liksom mina båda två. Jag skiftar till människa och klär på mig. Jag går för att leta reda på den som skulle fixa kläderna till Midas.

'Jack'

'Ja Alpha Cris'

'Midas kläder'

'På ditt kontor'

'Tack'

Vår korthuggna konversation gick snabbt. Jackson håller ställning så att alla mina order utförs. Han håller koll på flocken när jag inte har tid.

Jag går till kontoret och som Jack sa hittar jag en prydlig hög med kläder på mitt skrivbord. Jag tar klädhögen och går ut ur rummet och upp på övervåningen igen. Jag skjuter upp dörren till Midas rum.

Jag ser honom inte, men jag kan höra att duschen är på i badrummet som tillhör rummet. Jag stänger försiktigt dörren efter mig. Jag går fram till sängen och lägger kläderna vid fotändan. Jag sätter mig ner på sängen och väntar.

Efter en stund öppnas dörren till badrummet och Midas kommer ut. Han har en vit handduk löst virad runt höfterna. Hans sexpack är tydligt. Håret är blöt och rufsigt och glittrar i mörkt guld. Vattendroppar pärlar sig på hans hud. Han ser riktigt het ut. Vänta, va? Jag skakar lätt på huvudet.

Jag vänder ryggen till och Midas byter om. Han slår sig ner bredvid mig.

"Har ni hört något från de andra?" Det förvånar mig att han inte har ställt frågan tidigare.

"Ja, alla som överlevde är här" Hans ansikte lyser upp.

"Var är de, jag måste träffa dem."

"Lugn, du kan gå ner och hälsa på dina föräldrar på sjukhuset. Jag ska sammankalla till möte för Luxius."

"Jag vill gärna träffa dem, kan du ta mig ditt?"

"Vist"

Jag reser mig upp. Vi går ut alphahuset och ner mot sjukhuset. Vi går in i väntrummet. Det luktar fränt av steriliseringsmedel. Jag går och anmäler oss till recitationen medans Midas slår sig ner i en av de obekväma sjukhusstolarna. Jag ansluter mig till honom när jag är klar med registrationen.

Väntrummet är fult av oroliga anhöriga. De flesta är från Luxius. Jag kan se att det också finns ett flertal skadade som ännu inte hunnits tas emot. Alla vårdplatser är fula. Att ett rum kan vara så fult av sorg, rädsla och fruktan är hemskt.

-*-*-*-*-*-

Tack för mer än 150 läsningar och 20 röster!!!