Just My Boy.

•Kapitel 7•

Det ända jag kunde tänka resten av dagen var på att han kysste mej, två fkn gånger!
"Grace!" Jag vaknade upp ifrån mitt dagdrömmande.
"Grace, dagdrömmer du igen!" Sa Rebecka och skrattade.
"Förlåt, det har varit lite mycket nu på de här dagarna." Sa jag och gick på bussen.
"Haha, jag förstår dej verkligen! Mej med." Sa Rebecka och satte sej bredvid mej. "Imorn ska du och jag hitta en 3:e bästiie, inga killar, okej?" Sa hon och tittade på mej.
"Okej." Sa jag och lede.
Bussen åkte iväg och vi kom hem. Jag kramade om Rebecka o vi gick skilda vägar.
"Jag är hemma!" Skrek jag så det ekade i huset.
"Hej gumman! Hur var dagen?" Sa mamma och kom ut ifrån köket.
"Som alltid, dramatisk." Sa jag och skrattade.
"Vaddå som alltid?" Sa mamma och satte sej på soffan.
"Men, som igår då." Sa jag och satte mej bredvid henne.
"Berätta." Sa hon och lutade sej bakåt.
Jag började babbla o efter jag hade berättat allt lede hon bara åt mej och gick till köket igen. Typiskt mammor, ska aldrig säga något..
Dörren öppnas och in kommer min älskade store bror.
"Tjena grisis!" Sa han och satte sej bredvid mej i soffan.
"Hej bror." Sa jag och skrattade åt hans hälsing.
"Är det något?" Frågade han och tittade oroligt på mej.
"Ne... Bara samma jobbiga dag som igår." Sa jag och tittade ner i marken.
"Idag igen?!" Sa han och sträckte på ryggen. Jag nickade och tittade upp på han.
"Imorgon ska jag börja på gymnasie igen. I en dag!" Sa han och ställde sej upp.
"Va?! Vad menar du?" Sa jag och ställde mej hastigt upp.
"Jag ska vara med dej heeeela dagen imorgon i skolan!" Sa han och gjorde jazzhänder o lede stort.
"SLUTA! Det ska du inte alls det!" Sa jag och slog han på armen.
"Någon som är liiite tjuuuuurig." Skrattade han och gick ut i köket.
"Det ska bli kul ska du se!" Sa han och gick upp på sitt rum.
Omg nej nej nej... Han får inte hänga med imorgon!
*Pling*
Jag tog upp mobilen.
Okänt: You're so 👌🏻. ❤️
Wtf?
Jag: vem äre?
Okänt: Men omfg, det är babe, Felix 😏
Vaddå babe.. Jag ändrade hans namn till Felix.
Jag: Jaha, hajj Felix 🤓
Felix: 😢
Vad i helvete...
Jag: vad äre? 🙃
Felix: inget hjärta?
Jag suckade och spammade med hjärtan tills jag inte kunde skicka mer.
Jag: nöjd? ♥️♥️♥️♥️♥️
Felix: Mjarå 💗💗
Jag la ifrån mej mobilen och gick upp till mitt rum, jag startade datorn och kollade på Netflix.
"Det är mat!" Skrek mamma nedifrån. Jag pausade och gick ner.
"Hej gumman." Sa pappa och lede.
"Hej pappa." Sa jag och satte mej. Vi åt och pratade lite skit, efter det gjorde jag mej klar för att sova, jag var as trött. Jag fick in på mitt rum och stängde datorn och ställde den på mitt skrivbord.
Jag satte alarm på mobilen och somnade direkt.
•Åtta timmar senare•
*deeep deeep*
Klockan var nu 06:00 och jag klev upp och hoppade in i duschen. Jag fönade håret och sminkade mej lätt. Jag gick till garderoben, jag tog ut ett par svarta jeans och en grå hoodie.
Jag gick ner och satte på mej mina vita Nike air. Tog min vita jacka och packade jackan. Jag orkade inte äta frukost så jag tog med ett stort grönt äpple. Jag öppnade ytterdörren.
"HALLÅ! Vänta på mej!" Skrek min bror och sprang ner ifrån trappan. Han hade på mej svarta jeans och en vit T-shirt.
Hans blonda hår var nu uppåt på sidan. Han tog på mej sina vita addidas, en svart jacka och satte sin svarta keps bakåt.
Vi hoppade in i hans bil, jag knackade på Rebeckas hus, och hon fick åka med.
Vi började köra mot skolan.
"Vänta jag ska bara köpa en cheeseburgare." Sa brorsan och hoppade ut från bilen. Vi hade stannat utan för MC.
Efter ungefär 5 min var han tillbaka och vi körde mot skolan. Han parkerade bilen och började gå in i skolan. Alla tjejer tittade på min bror som de skulle vilja hångla sönder honom, och de mördar blickade mej. Vi la in våra grejer i skåpet och tog ut våra SV böcker. Vi började gå mot klassrummet, jag ser Felix och han tittar på mej jag vinkar och ler pt honom, han bara blänger på mej. Vad har jag gjort för fel? Juste, min bror är här. Vänta min bror. Han kanske tror att jag typ är flickvän till min bror, NEJ USCH!
"Välkomna in!" Säger läraren som heter Gunnvi tror jag. Jag satte mej på min plats och Rebecka på ena sidan och Zac ( bror) på andra. Felix sätter sej och blänger på Zac.
Jag slår till Zac på smalbenet.
"Aj! Vad gör du?" Säger han och tittar argt på mej.
Jag bara ler och tittar framåt.
Lektionen börjar och vi fick göra lite tester i SV.
När lektionen var slut gick jag och la min saker i skåpet sedan började jag gå till Felix skåp. Han står och långsamt läger in sina böcker i sitt skåp.
Jag knackar på hans rygg och han vänder sej om. När han ser mej suckar man bara.
"Vad är det?" Säger jag och tittar allvarligt in i hans ögon.
"Vaddå?" Säger han okänslosamt.
"Du vet vad jag menar, du är typ sur på mej, och jag vill veta varför!" Säger jag och backar en halvt steg.
"Skit i det. Var med dina andra killar.." Säger han och går iväg.
Men allvarligt! Jag springer efter honom, tills han går in på kill toan. Jag sättet mej på bänken utanför och pustar ut.
"Killproblem?" Frågar n vänlig röst och sätter sej bredvid mej.
"Ja. Igen."säger jag och tittar på personen, Charlotte.
"Du kom, det är jobbigt jag vet." Säger hon och drar in mej i en kram.
Jag ler åt henne.
"Jag har aldrig varit klickat så bra med killar så det skapade massa trubbel." Säger hon och tittar ner i marken. "Jag har inte haft så många vänner heller.." Säger hon och faller en tår.
"Men du gråt inte. Var stark, du har mej nu!" Sa jag och lede stort åt henne. Hon lede stort åt mej och såg ut som världens lyckligaste person.
"Du, jag vet var Felix är nu!" Sa hon och flög upp. "Kom!" Sa hon och smög iväg, jag följde efter. Vi kom till bad boys och bitcharnas skåp. Vi smög igenom och längst bort ser jag honom med en annan tjej... De typ... Nej! Jag började springa mot de.
Jag tog tag i tjejen och drog bort henne från Felix.
"Du rör inte han så igen! Uppfattat?" Skrek jag och mördar blickade henne.
"Vem bestämmer det?" Sa hon kaxigt, en liten bitch.
"Jag!" Sa jag och slog till henne på smalbenet, jag hade tårar i ögon och gick där ifrån. Jag gick ner två trappor och satte mej på en bänk och grät. Varför?! Varför?! Rebecka, Zac och Charlotte springer fram till mej och tröstar mej. Tills en röst säger att de ska gå någon annanstans i några minuter, personen sätter sej bredvid mej, jag känner igen doften, Felix. Jag reser mej hastigt upp och går där ifrån, men Felix tar tag i min handled och drar mej tät intill sej.
"Du har förstört din smink lite." Sa han.
Jag tittade undrande upp på honom.
"Men du är fortfarande vacker" jag blängde på honom och försökte gå därifrån men hans grepp är för hårt.
"Kan du släppa mej?" Frågade jag snyftandes.
"Nej" sa han.
"Jag är så ledsen för det som precis hände. Jag förstår ifall du har fallit för Cameron och Zac, det gör inget." Sa han och tittade ner i marken.
Jag öppnade munnen och tittade chockat på honom.
"Är du galen eller?!" Sa jag chockat.
"Cameron är bara en vän! Och Zac är min fkn store bror, som är hör idag för att kolla läget!" Nästan skrek jag.
Han kollade oroligt på mej.
"Det är du som kanske har något med den där bitchen!" Skrek jag och tog mej loss hans grepp och gick hastigt där ifrån.
"GRACE VÄNTA!" Skrek Felix bakom mej. "SNÄLLA FÖRLÅT GRACE!" Skrek han och började springa.
Jag gick in på tjej toan och tog bort allt smink och satte
på nytt. Jag kammade håret, rättade till kläderna och gick ut. Direkt när jag kommer ut känner jag hur någon tar tag i mej och håller fast mej hårt och tät intill hen.
"Tråkigt att höra det där med Felix." Sa Chris mörkt. Jag tittade ner i marken.
"Du kanske kan välja någon annan." Sa Chris och tog tag i min hacka och vinklade upp den så jag tittade på honom.
"Som vem då?" Sa jag och rynkade ögonbrynen.
"Kanske, inte vet jag.." Sa han och lede åt mej. Han började luta sej mot mej, för att kyssa mej. Jag fick panik, verkligen panik!
"SLUTA!" Skrek jag när han var typ 3 centimeter ifrån mej.
"Haha, omg, kom igen!" Sa han och drog mej närmre honom.
"Du hörde vad hon sa Chris!" Skrek Felix till Chris.
"Inte du igen sångfågel! Du har krossat hennes hjärta, med en liten bitch. Varför fågel? Varför?" Sa Chris kaxigt till Felix.
"För jag inte visste vad jag gjorde! Jag var galen, jag trodde hon hade valt bort mej för hennes bror och kompis!" Sa han och blev helt tårögd.
"Så släpp henne!" Skrek han. Chris släppte mej och Felix sprang fram till mej och kramade om mej.
"Jag är så ledsen!" Viskade han.
"Snälla förlåt mej!" Viskade han igen.
Jag släppte kramen.
"Vi är ju ändå inte något." Sa jag och gick där ifrån, jag gick ut och ställde mej mot en skolvägg ovh började gråta igen. Varför var allt så jobbigt!
Efter några minuter kom han ut. Felix...
"Jag visste inte att du kände så.." Sa han och ställde sej framför mej.
"Jag hoppades att vi kunde bli något." Efter några sekunder står jag fortfarande och gråter.
"Grace titta på mej iallafall." Jag slutade gråta men mitt ansikte var fortfarande kvar i mina händer.
"Du är den ända jag vill ha, okej?" Sa han och tittade ner i marken.
Jag tittade på honom, sa han verkligen det? Jag började le stort mot honom. Jag kramade om honom hårt. Och han kramade tillbaka.
"Förlåt igen Grace." Sa han långsamt. "Jag är ver..."
"Tyst du behöver inte säga mer." Avbröt jag honom mitt i kramen, vi släppte kramen.
"Den tjejen var bara... för att jag saknade dina...läppar mot... Mina.." Sa han långsamt. Och blev generad o tittade ner i marken.
"Det behöver du inte." Sa jag och kysste honom. Läääängeee.
Vi avslutade kyssen.
"Ska vi hem?" Frågade han ovh blinkade med ena ögat.
"Okay." Sa jag och tog hans hans hand och började gå till parkeringen.
----------------------------------
HAHAH!  Konstigt kapitel men hoppas du tyckte det var bra iallafall! 😂

Kraaaaaam 🐝