Långsamt slår jag upp mina trötta ögon. Huvudvärken kommer som en smäll och ett litet gny slinker ur mig. När jag har vant mig vid det starka morgonljuset så blickar jag försiktigt runt mig. Jag ligger i en stor dubbelsäng. Mina kläder blandat med någon annans ligger utspridda lite hur som helst över golvet. Chockat tittar jag ner under täcket. Jag är naken.
Generat virar jag in mig i mina armar och sätter mig halvt upp. Jag tittar åt höger och mitt hjärta fryser till. Felix ligger lugnt och fridfullt och betraktar mig med ett flin. Förskräckt gömmer jag min kropp under täcket och håller kvar hans blick. "Eh, hej?" Mumlar jag med ett höjt ögonbryn. Han skrattar lite och vänder sig mot mig. "Tjena baby, baksmälla?" Flinar han. Utan att fatta vad i hela helvete han snackar om rynkar jag pannan. Vi hade väll inte sex igår? Eller? Nej så kan det inte vara. Jag hatar honom. Han förstörde mitt liv.
"Varför är jag naken? Våldtog du mig? Våldtog Lukas mig? Varför är du här?" Frågorna bara strömmar ur mig och jag måste anstränga mig för att inte brista ut i gråt.
Felix flin ersätts av en orolig min när han hör min darriga röst. Snabbt är han framme vid min sida och håller om mig. Och hur fel det än är, så kan jag inte förmå att känna mig hel. "Hey, snälla gråt inte. Det var en fest igår. Och du var stupfull. Det var några tjejer som twerkade. Därav du med och jag kunde inte stå ut med alla killars hungriga blickar efter dig. De såg på dig som ett objekt. Så jag gick fram och drog med dig bort. Sen helt plötsligt så började du att kyssa mig och sen hade vi typ liksom sex"
Mumlar han ut osammanhängande och stryker mig över ryggen.Från ingenstans så börjar ilskan bubbla upp i mig. Varför vet jag inte. Men den kom som en hel flock av oxar. "Hur kan du bara ligga här och låtsats att allt är okej?! Du vet vad du har gjort mot mig och ändå så har du mage till att ligga med mig!" Fräser jag och ställer mig upp. Fullt medveten om att jag är lika naken som en bebis dundrar jag fram till första bästa klädesplagg och drar på mig det. Trots att det råkar vara Felix t-shirt. Han stirrar snopet på mig med täcket långt ner på hans höfter. "Eh a-asså det v-var inte meni-" är det enda han hinner säga innan jag bokstavligen har rusat fram till honom och slagit i hop våra läppar. Förvånat flyger hans händer upp till mina kinder medan han besvarar kyssen.
Jag drar långsamt ifrån och lutar min panna mot hans. Förvirrat tittar han på mig och smeker sin tumme över min läpp. Och snabbt som tusan så kysser han mig igen. Hårt och passionerat. För den sekunden så trodde jag att jag skulle dö av lycka. Fjärilar bubblar i min mage och hans beröringar lämnar spår av eldblommor. Allt blod rusar upp till kinderna och hjärtat klappar hårdare än vanligtvis.
Känslan som fyller mig är svår att sätta ord på. Jag har det liksom på tungan, men det kommer inte ut. Det är inte lycklig. Det är starkare än det. Och det är inte generad, för jag är så långt ifrån generad som man komma. Våra läppar masserar varandra i en lugn takt och njutningsfullt smakar jag Felix läppar. De har en speciell smak, nästan lite som vanilj. Den är söt, fast fräsch.
Och i den stunden. Då vi kysser varandra som om det var det enda som vi någonsin gjort. Och när morgon solen lyser upp våra ivriga kroppar. I den stunden så kommer jag på ordet för känslan.
Kär.
*****
Städade sönder mitt liv idag asså omg
KAMU SEDANG MEMBACA
Acide // F.S
Fiksi Penggemar[Uppföljare till "Doux", rekommenderar att läsa den först} Hur kunde allt bli så här?