What About Love?

What About Love? ~kapitel 20

Oscars pov:

- Hallå? Svarar jag hest. 

- Oscar! Halvskriker mamma på andra sidan luren. 

- Ja, det är jag, säger jag. 

Jag vaknar genast till och sätter mig upp. Omar låg utsträck på sängen med benen över Felix mage. Ogge låg nere på madrassen där jag också legat och sovit. 

- Jag vill bara säga att vi fått allt på plats. Så när kommer du hem? Frågar mamma. 

- Hm... Jag vet inte riktigt. Torsdag kanske eftersom att vi har ledigt på fredag, säger jag. 

- Det finns en tjej i din ålder på andra sidan gatan. Eller hon är 15. Hon verkar vara en jätte gullig tjej. Du måste bara träffa henne när du kommer hem, säger mamma. 

- Mamma... Säger jag. 

- Hennes papap har bjudit över oss på middag när du kommer hem. Så sknda dig hem så att du kan få träffa granntjejen, säger mamma.

- Vadå? En middag? Frågar jag. 

- Ja, men om du kommer hem på torsdag kanske det kan bli på fredag eller torsdagskvällen, säger mamma. Visst blir det bra?

- Mm mamma. Det blir jätte bra, säger jag. 

- Bra, ses sen då älskling, säger mamma innan hon lägger på.

Phhu... Jag pustar ut och lägger mig ner. 

- Ska du på middag eller? Frågar Felix som tydligen vaknat. 

- Nee... Eller jo. Typ, säger jag. 

- Middag med en tjej? Frågar Felix och höjer på ena ögonbrynet. 

- Alltså, det är inte så som du tror att det är. Vår granne har frågat om en... Middag. En välkommsmiddag. Det är allt, säger jag. 

Jag sneglar upp mot Felix. 

- Haha, säkert, svarar han innan han lägger sig ner i den vita kudden igen.

Novas pov:

Det ringer på dörren och Amy börjar skälla. 

- Så ja, säger jag och sätter mig ner vid henne. 

Jag sträcker på mig så långt det går för att kunna öppna dörren, men jag nådde inte. Så jag ställde mig upp och öppnade dörren. 

- Åh hej Nova. Är din pappa hemma? Frågar hon vänligt.  

- Ja, svarar jag vänligt. Pappa! 

Pappa kommer ut från sitt arbetskontor och jag lämnar hallen med Amy i hälarna. Jag sätter mig ner hos henne. 

- Jag saknade dig. Jag önskade att jag aldrig åkt dit, säger jag och pussar Amy på hennes nos. 

Hon kollar upp på mig med stora bruna ögon. Jag klappar henne. 

- Nova, är det okej om familjen Enestad kommer på besök på torsdagskväll? Frågar pappa. 

- Visst, inget problem, svarar jag. 

- Okej, vi ses på torsdag, säger kvinnan som jag tror hette Maria. Hejdå Nova!

- Hejdå! Ropar jag tillbaka. 

Jag sitter på golvet i vardagsrummet och leker med Amy eftersom att jag har tråkigt. Jag önskade att jag hade Annelie nu. Jag önskade att jag och Ogge aldrig kysst varandra. Jag önskade att allt bara kunde bli normalt igen. Som förr... 

_______________________________________

Skit kort kapitel. Vad händer på torsdagskvällen? Ta reda på det i nästa kapitel :)