What About Love? ≈Kapitel 30

722 19 0
                                    

Förlåt om ni fått väntat... Men jag är jätte ledsen... Har haft helt slut på idéer om vad som skulle hända. PS! Detta är ett jätte kort kapitel! Ds. 
_______________________________________________
Novas pov:
Jag öppnar ytterdörren och möts av en glad Amy. 
- Nova! Ropar pappa och ger mig en kram men jag glider iväg. 
- Jag fattar fortfarande inte! Du höll en hemlig för mig i 13 år, pappa! Säger jag medans tårarna forsade ner från mina kinder. 
- Jag är jätte ledsen, gumman, säger pappa. 
- Du är ledsen? Jag fattar inte att höll det hemligt för mig, pappa! Sanningen jag alltid behövt veta, höll du inne i dig. Sa inte ett jävla ord till mig! Inte ett jävla ord, pappa! Skriker jag medans mina tårar faller ner från mina kinder.
- Nova... Jag ville att... Du skulle vara mogen... Jag borde ha väntat med den ännu längre, säger pappa.
- Nej pappa! Allt du gjorde var fel! Inget du gör är rätt! Fräser jag och smäller igen dörren bakom mig.
Jag springer in till Oscar. Jag öppnar dörren och går in. När jag ser Ogge springer jag rakt in i hans famn och gråter mot hans axel. 
- J-jag har... Fått reda... På allt... Om min mamma... Får jag fram. 
Ogge kollar på mig. 
- Det är ju jätte bra! Säger han. 
- Nej, det är det inte! Pappa höll det hemligt för mig i 13 år! I 13 år! Säger jag och kollar på Ogge. 
- Jag menade inte så... Det är bra att du fått reda på det. Men du förtjänade att veta det tidigare, säger Ogge och ger mig en kram. 
- Jag kan inte lita på pappa längre... Jag kan inte! Jag kan bara inte! Säger jag. 
- Jag älskar dig, viskar Ogge i mitt öra och kysser mig. 
- Jag älskar dig med, viskar jag tillbaka efter kyssen. 

What About Love?Onde histórias criam vida. Descubra agora