*Alina*
Charlie har alltid varit den av tvillingarna som varit snällast mot sin lillasyster. Om Collin och Junie bråkade så var det Charlie som medlade mellan dem.
2019 började tvillingarna på dagis, jordgubben hette avdelningen. Där gick det barn i alla åldrar. År 2020 började också Junie på samma avdelning. År 2022 så ändrade de på dagiset. Nu skulle barnen delas in i grupper efter ålder för att de stora barnen skulle få möjlighet att lära sig utan de små som störde. Barn födda under år 2021 eller 2020 skulle gå på avdelningen Blåbär. Barn födda under år 2019 skulle gå på avdelningen Körsbär. Barn födda under år 2018 skulle gå på avdelningen Hallon. Barn födda år 2017 skulle gå på avdelningen Jordgubbe och barn födda 2016 skulle gå på avdelningen Äpple. Äpple innebar att man var störst och mognast. Dessa barn var fem eller sex år och skulle börja i förskoleklass efter sommaren.
Efter den nya indelningen på dagis fick jag höra om det första bråket mellan Junie och Collin.
Klockan var ett på eftermiddagen och det var oktober då avdelningen Jordgubbe ringde hem till mig. Jag själv hade precis börjat plugga lite för att kunna få någon liten utbildning inom ekonomi. Jag ville ha ett jobb att sysselsätta mig med när barnen ändå var stora nog att vara på dagis om dagarna.
"Hej, jag heter Camilla och jag ringer från förskolan Lyktan, avdelningen Jordgubbe." Sa en kvinna på andra änden av telefonen. Direkt kände jag ett sting av oro. Det hade helt klart hänt Collin eller Charlie något.
"Ja, hej." Sa jag försiktigt.
"Vi hade en liten incident för en liten stund sedan. Collin var väldigt elak mot sin lillasyster Junie. Han tog hennes mössa och sprang runt på området med den. Junie grät så klart men den andra storebrodern tröstade henne. Jag vet inte om det är någonting som händer ofta, att Junie och Collin bråkar." Jag lyssnade uppmärksamt på vad kvinnan hade att säga. Det hade faktiskt aldrig hänt tidigare. Pojkarna brukade vara extremt snälla mot sin lillasyster. Det brukade vara Collin och Charlie som var mer elaka mot Nikko, men det hade inte hänt på länge.
"Behöver jag komma tidigare?" Frågade jag.
"Nej, absolut inte. Gruppen är indelad i två och för tillfället har jag släppt in Collin för att vara med innegruppen." Svarade hon. Jag nickade för mig själv, men fällde ändå igen locket på datorn och reste mig upp.
"Men jag kan komma nu. Jag ska ju ändå hämta dem om en halvtimme." Sa jag och gick in i hallen.
"Okej, det är okej." Sa kvinnan innan vi lade på och jag gick ut till bilen. Att ensam hämta alla fyra barnen från dagis utan bil var någonting som jag hade märkt var omöjligt, nu när tre av dem inte satt i vagn utan hoppade i alla vattenpölar när det var höst.
Väl framme på dagiset gick jag igenom första grinden och kollade på de barn som satt utspridda i sandlådor och på andra ställen och lekte. Dagisets utegård var uppdelad i två. På den man kom in på först lekte barnen från avdelningarna Blåbär och Körsbär. Jag var dock väl medveten om att någon fröken tog med sig några av barnen från Körsbär in på de stora barnens lekplats för att låta dem gunga och så vidare, då det endast fanns gungor på den andra sidan staketet.
Min blick gick över de små barnen innan jag fick syn på honom, Nikko. Han såg upp och reste sig klumpigt innan han sprang mot mig, snubblande på sina stora galonbyxor.
YOU ARE READING
What I Like About You
FanfictionSpin-Off För All That Matters & Can't Give Up On Love. Båda Finns Att Läsa I Min Profil!