Nyckelns hemlighet

Klockuret

-Hmm kan vi gå upp på övervåningen för att se om vi hittar något, frågar jag henne.

-Visst säger hon och reser sig upp. Vi går upp för den knarrande trappan och jag tittar avbrutet åt alla hål.

-Tillbaka, framåt och nuet, allt värkar handla om typ dagar eller tid eller jag vet inte.

-Min pappa har en gammal kalender i sitt rum det kanske finns något där. Snabbt går vi in i ett rum med gråa väggar. Vid ena vägen står det en säng som aldrig ser berörd ut, och i andra änden vid rummet finns det ett skrivbord. På bordet ligger det massor av papper och böcker om geografi, dikter och biologi.

-Gillade din pappa att studera eller? Frågar jag henne.

-Aa det var han som lärde mig att läsa. Hon rotar i en låda som står bredvid sängen.

-Här är den. Hon öppnar den på sängen och drar sitt finger längst varje sida men inget.

-Men vad kan han då ha menat? Frågar hon mig.

-jag vet inte men finns det något annat som har med tid eller dagar?

-Nä inte direkt, eller jo vi har den stora klockan nere i pappas gamla arbetsrum. Vi springer ner för trappan och in i ett rätt så litet rum bredvid vardagsrummet. Det är änu mer böcker och papper här inne. Men längst in i rummet står det stora golvuret och tickar så att det ekar i rummet.

-Vi undersöker den säger hon och springer fram till klockan. Vi öppnar den stora glasrutan så man hör tickandet ännu mer.

-Inget, jag drar ut min hand från klockan och tittar på henne.

-Vi kanske missade något på lappen, hon drar fram lappen igen och ger den till mig. Jag vänder och vrider på den men inget.

-Men vad kan det då vara? Vi går tillbaka till vardagsrummet och sätter oss i fotöljerna.Jag sätter mig närmast fotöljen för att se om jag man ser bättre i ljuset som elden ger. Sarah har tagit fram ett anteckningsbok men med bara helt blanka sidor och skisar något.

-Jag har det! skriker jag till och pekar längs ner på lappen det står 19 11.

-Vänta va, vad ska det betyda?

-jag vet inte det kanske är ett speciellt datum, få se den 19 i 11 alltså 19 november. Det är nästa vecka.

-Sarah vad är det? Hon tittar ner i golvet och är helt tyst.

-Jo jag..

-Ja vad?

-Jag är född den 19 november.

-Men det är kanske något med det att göra. Varför är du så tyst? Har jag gjort något?

-Nä jag bara saknar mina föräldrar även fast jag inte mins så mycket om dem.

-Det gör jag ofta så det är helt normalt du behöver inte vara rädd.