Nyckelns hemlighet

Lappen

Jag vaknade av en lätt knackning mot fönsterrutan, det är Hugo. Snabbt går jag mot köket och öppar dörren så han kan komma in.

-Godmorgon sömntutan sa han och skrattade, men han slutade skratta när han fick syn på halsbandet som han gav mig dagen innan. Det är tyst en lång stund och inget händer. Långsamt går han närmre mig och tar tag i självaste hjärtat och säger.

-Den är jättefin på dig.

-Tack sa jag och tittade ner på golvet. Tystnaden avbryts av en tjutande vind bust som flyger igenom huset.

-Fy va kalt det är här säger han och går fram till den öppnaspisen och lägger in några trä pinnar i går dagens aska.

-Har du ätit frukost?Frågar jag.

- Ja men jag har lite mat med till dig, det ligger i korgen du kan plocka upp.

Jag tar tag i den flättade korgens handtag och bär den till bordet i vardagsrummet. Min talrik ligger kvar på bordet så först plockar jag undan det och ställer det på en bänk i köket. När jag väl kommer tillbaka till vardagsrummet har Hugo just fått fyr i spisen och en eldflama kommer upp från trät.

-Du Sarah?

-Ja sa jag smatidigt som jag tittar på honom medans jag plockar upp ur korgen.

-Jo jag tänkte försöka hitta nyckeln i tädgården idag och jag undrar om jag kan få din hjälp så kanske det går fortare.

-Visst men jag har fortfarande inte fått svar på varför du tog den för första början.

-Jo du förstår att min föräldrar lever ju inte heller men jag fick också ett sårts skrin men…

-Men vad? Det är tyst en stund det ända man hör hur det knäpper i den öppna spisen.

-Men den är låst, och skulle mer än gärna vilja få upp den och min farbror har berättat historier om mitt skrin och att det finns ett liknande skrin här så….

-Så du kom hitt för att få svar? Fylde jag i hans mening.

-Ja.

-Okej, men nästa gång kan du fråga.

-Visst sa han och skrattade. Jag började äta på det två mackor som låg i korgen medans som jag lyssnade på hans farbrors historier om skrinen.

-Så på ditt skrin står det “för den som vill vara sig själv”., som det står på lappen som sitter på min nyckel.

-Ja och att vid låset på mitt skrin är det ett hjärta och en måne som sitter ihop, som är även samma täcken på din nyckel.

-Cool sa jag förvånat, ja men då  åste vi hitta den.

-Så du hjälper mig sa han glatt.

-Det är klart men jag måste hämnta ett par skor först. Jag springer upp för den knarande trappan och tar fram ett par svarta vinter kängor som har varit mammas för några år sen. Snabbt borstar jag igenom mitt hår och sätter på mig en vit mössa med matchande vantar. JAg tar tag i en halsduk och springer ner med dunkande steg.

-Är du klar? Fårgar han mig

-Ja jag tror det. Han tar tag i halsduken som jag håller i min ena hand och sätter den runt min nake. En varm känsla sprids i min kropp när han drar mig närmare honom.

-Då kör vi säger han och tar tag i min hand och drar mig ut i den kalla hösten.

-Jag sprang här när du jaggade mig, han pekade ut över det frost billägda gräset och knuffade mig lite lätt i sida och log mot mig.

-Okej men då är det bara att börja. Han släppte min hand och kollade på mig.

-Förslåt igen.

____________________________________________________________

Tre timmar senare.

-Sarah har du hittat något än? Skriker han ut över den stora tomten.

-Nä har du?

-Nä.

-Men du är säker på att du tappade den?

-Ja nästan 100, han gick sagta emot mig och tittade i mina ögon.

-Är du hungrig frågar jag honom och sätter min hand på hans arm. Han följer min hand med sin blick när jag drar den upp- och ned för att han ska bli varm.

-Ja lite kanske.

-Jag med, kom så gå vi in så kan vi förstäta om en liten stund. Han tar tag i min hand och sagta i går vi in. Dörren glider långsamt upp när vi går in, jag går och hämtar några talrikar till oss säger jag och går sedan in i köket.

-Okej, jag ska läga på lite mer ved på elden.