Nyckelns hemlighet

Asken

Förstumat tittar vi på varandra innan jag av bryter tysnaden. 

-Men den kanske leder till nästa ledtråd....hmm vad sägs som kanske till klockan?

-Det har du rätt i kom så kollar vi, säger han och drar med mig till pappas gamla arbetsrum. När vi väl kommer in går Hugo framtill klockan och öppnar klas görren som leder till den guld svängande pendeln som ger fram ett tickande ljud. Medans jag tar ett steg bakåt och tittar på den själva plattat med alla siffror på. Plöstligt ser jag att i mitten på plattat sitter det en mutter för att allt ska sitta på plats.

-Titta skriker jag till och pekar på muttern som är hjärtformad och sitter i mitten av allt.

-Wow du är bäst sarah, säger han försjustning. Han tar av en glas skiva som tecker allt. När han väl har lagt ner den på skrivbordet som står brevid honom tar upp siffnyckeln ur fickan och försöker lossa på muttern. 

-Det går inte säger han chockerande. 

-Får jag försöka? Jag leger händerna runt metall skafftet och drar allt jag orkar men det går inte.

-Okej men det kanse funkar om jag också hjälper till, säger Hugo och läger sina händer över mina. Vi drar allt vi årkar men det går inte.

-Det är hopplöst säger jag och bakar några steg. Vänta skriker jag till occh drar upp den senaste lappen från min pappa, 19 11.  Jag går framt till klockan med lappen i det högra handen.

-Det kanske inte ettvdatum utan en tid, jag vrider försiktigt på minut visan och tim visan fljer sagta efter. När jag väl sätter minut visan på elva över sju klickar det till och själva plattan ramlar ut och landar i mina händer.

-Yes!! Hjublar Hugo bakom mig. Han sätter återigen skifnyckeln runt den hjärtformade muttern och drar.Det var mycket enklare nu, tillsist hoppar det en yttligare platta ut och där inne finns det en lapp och en liten ask. När jag har taggit ut sakerna sätter Hugo tillbaka plattorna som de var innan.  Klick säger det när han stänger det runda fönstret.

-Hur mycket var klockan innan du vred om den?

-Tolv över fem tror jag, svarar jag.

-Då sätter jag den på femton över, oj femton över jag måste gå. Han rusar ut ur rummet mot köksdörren.

-Men lappen då? Jag rusar snabbt efter honom till köket.

-Vi tar den imorgon.

-Okej. När han väl har på sig allt och sträcker sig efter handtaget roppar jag lågt.

-Du Hugo.

-Ja Sarah, säger han och väder sig om.

-Jo tack för allt, jag tar några steg närmre honom tills jag sträcker på min hals och kyser honom på kinden. Men samtidigt vrider han på sitt huvud så jag träffar hans mun. Jag käner hur mina kinder hättas upp och blir röda som tomater. Han svarar lätt på kyssen sen blir det mer passionerad. Han sätter sin ena han på min höft och drar mig till honom. Långsamt drar han sig bakot och ler.

-Jag måste gå nu men jag kommer imorgon. Han öppnar dörren och börjar gå hemåt.