The living dead

Kapitel 9.

Lågorna steg upp mot himlen. Samma flammande orange som blommorna vid utkanten av skogen. Dansande fladdrade elden i den lätta vinden. Röken bildade en tjock dimma kring oss. Walkerns och Rickards kropp låg på elden och brann långsamt upp. Sara stod och tittade på elden. Sam såg hur den speglades i hennes tårfyllda ögon. Lisa och Michelle var i husbilen, Sara ville inte att de skulle se sin pappa brinna upp. Inte för att det var värre än att se honom slitas i stycken av en walker, men Sam förstod vad hon menade. Hon gick till husbilen och satte sig med Michelle. Lisa satt inne på toan, man hörde snyftningarna.
"Hon har suttit där i 20 minuter nu, hon kommer inte ut" sa Michelle långsamt. Sam bara tittade mot dörren till toaletten. Sedan vände hon sig mot Michelle.
"Du..hur är det?"
"Du menar bortsätt från att min pappa blev sliten istycken för mindre än 12 timmar sedan? Ok antar jag" hon himlade med ögonen.
"Förlåt, det var en dum fråga" Sam tittade ner i bordet.
"Jag antar att man kommer över det, Lisa och jag kommer klara oss. Som du gjorde" hon log mot mig. Sam tittade ut genom fönstret och mot skogen bara 50 meter bort. Men..vad var det där? Det såg precis ut som fladdrande blont hår som försvann in i skogen. Hon vände mig hastigt om och såg att toalettdörren och dörren till husbilen var öppna. Michelle såg paniken i Sams ögon.
"Vaddå?!"
"Lisa! Hon sprang ut i skogen!" Michelle och Sam sprang ut och mot skogen. In bland de höga granarna och den leriga marken. De sprang, snubblade och halkade fram men stannade inte en sekund. Eller..inte förrän stigen delade sig på två. De tittade på varandra med funderande blickar.
"Jag tar höger och du vänster" sa Michelle och började gå in på sin stig.
"Vänta! Vi kanske inte hittar varandra? Tänk om det händer något eller om en av oss hittar Lisa?"
"Skogen är inte så tät, ropa bara så hör jag dig" Michelle sprang vidare på sin stig. Sam tog vänster som hon skulle och tittade febrilt runt sig medan kon sprang. Hon lystnade konstant efter minsta ljud. Men handen på pilbågen gick hon långsamt längs med stigen. En walker som satt still vid ett träd i närheten hörde tunga andetag och långsamma fotsteg. Hon tittade sig omkring med sitt stönande ljud. Färsk mat som gick rakt mot henne. Sakta, då hon hade skadat benet riktigt hårt, reste hon sig. När Sam gick förbi kastade hon sig fram och tog tag i hennes ben. Sam ramlade ner på marken. Hon sparkade walkern flera gånger och försökte träffa huvudet. Hon lyckades inte. Walkern kröp upp mot hennes överkropp och satt ovanför henne. Kämpande och skrikande slog Sam mot walkern, men den hade ett fast grepp. Den böjde sig ner mot Sams axel och försökte bita av köttet.
"Hjälp!" Sam gav ifrån sig flera gälla skrik. Walkern kom hela tiden lite närmare hennes axel och hals. Hon fortsatte skrika och tillslut kom Michelle. Hon stod en bit bort och skulle just dra sin kniv när walkern fick ett pistolskott i huvudet. Sam och Michelle tittade båda samtidigt åt det håll skottet kom ifrån. Där stod Lisa med pistolen höjd.
Michelle sprang fram till henne och kramade om henne. Hon grät så tårarna forsade.
"Sluta skrämmas så!" Snyftade hon fram. Lisa grät också. Hon tog Michelle i handen och de gick tillbaks bot lägret. Sam var fortfarande smått täckt av blod från walkern. Athina tittade misstänksamt på Sam när hon kom gående ut ur skogen.
"Jaså..här har vi dem" hon var arg, det hördes i hennes röst.
"Ja..förlåt, vi skulle sagt till"
"Ja det skulle ni!" Athina reste sig upp och gick med raska steg mot Sam.
"Sara har gått runt hela morgonen och gråtit över er, Ken, William, Jackie och ALLA andra har letat i 1 timme och jag har fått sköta allt här på en gång!"
"Vi är leds.."
"Jag vill inte höra om hur ledsna ni är! Sam, jag trodde du var vuxen nog att förstå allvaret i vår situation här, antar att jag hade fel" Athina var helt vansinnig, och hon var inte klar än...
"Och DU?!" Hon gick mot Michelle.
"Du har en elvaårig lillasyster och tar med henne ut i en walkerfylld skog?!" Athina gick med snabba steg iväg. Lisa grät och Michelle höll om henne. Sam tittade på Athina, hur hon började gå nerför kullen. Hur Hanna stoppade henne.
"Jag klarar inte det här längre, jag drar"
"Kom igen, de är barn. Du kan inte gå nu, vi behöver dig. Vi klarar oss inte" sa Hanna.
"Jodå, Sam och hennes vänner klarade sig tydligen fint själva i skogen" Athina fortsatte gå men Hanna tog tag i henne.
"Släpp." Hanna tog ett hårdare tag.
"Släpp!" Athinas andetag blev snabbare. Hanna vägrade släppa.
"Jag sa SLÄPP!" Skrek Athina. Men set var inte slut där. Hon tog tag i Hannas jacka och slog till henne. Hanna föll ner på marken och rullade kanske 2 meter nerför kullen innan hon stoppade med sin hand. Hon tittade upp mot Athina och Sam såg att hon blödde från näsan. Jackie och Hilary kom springande mot Athina. Jackie tog tag i hennes arm för att ta med henne till lägret och Hilary hjälpte Hanna. När Jackie tog Athina i armen kände hon hettan. Hon kände i Athinas panna och den var kokhet.
"Din feber verkar vara tillbaka, vi måste få dig och Hanna till tältet. Jag tar en titt på det. Hilary och Jackie ledde Athina och Hanna upp för kullen.
"När alla letade drack du inte så mycket va?"
"Inte en droppe"
"Du kan inte jobba så mycket i den hör värmen utan vatten" sa Jackie och räckte över en vattenflaska till Athina innan hon gick ut ur tältet. Athina vände sig mot Hanna.
"Jag är ledsen, det..det där var inte jag"
"Inte du?" Hanna tittade undrande på Athina
"Men du fattar, det var pågrund av febern. Det låter löjligt att skylla ifrån sig så antar jag"
"Nejdå, det är lugnt"
"Nej..nej det är det inte. Jag klippte till dig"
"Du, vi är kompisar. Vi förlåter varandra" Hanna log.
"Du försöker väl inte få mig att glömma det Sam och Michelle gjorde?" Athina himlade med ögonen.
"Nej, det de gjorde var dumt. Men du kan inte gå runt och vara arg på dem för alltid.."
"Sant, men jag ska följa med dem överallt efter det här" sa Athina innan hon slöt ögonen och somnade. Jackie gick till Sam, Michelle och Lisa.
"Ni inser väl att det ni gjort är fruktansvärt dåligt?" Alla tre nickade.
"Ni har gjort alla i lägret trötta och Athina är väldigt sjuk. Ni kan inte göra såhär. Det går på andras bekostnad och ni kunde blivit skadade" Jackie pekade på Sams blodiga tröja.
"Vad hände egentligen?"
"Vi ville se på hjorten som jag och Athina sköt. Det fanns lite rester kvar och jag snubblade så det skvätte" sa Sam och tittade ner i marken.
"Nej, jag frågade vad som EGENTLIGEN hände" Lisa klev fram mot Jackie.
"Jag sprang ut själv i skogen, Sam blev överfallen när de letade efter mig" tårar rann ner för hennes kinder.
"Snälla säg inte till mamma" snyftade hon fram.
"Alla i lägret, särskilt Athina, är mycket arga på er. De tror att ni gick ut för nöjes skull. Jag måste berätta"

*1 timme senare*

Alla satt vid elden och åt. Ingen sa något, alla var trötta. Athina gav föraktfulla blickar till Sam och Michelle under hela tiden. Lisa satt med Sara som fortfarande var röd kring ögonen från tårarna. När alla hade gått och lagt sig hördes bara insekternas klickande, nattdjurens pipande och ugglornas hoande. Högt uppe på himlen stod fullmånen och lyste upp lägret och den mörka, kalla, walkerfyllda skogen.