The living dead

Kapitel 17.

Tobias kropp låg i gräset och en stor blodpöl rann ut från hans huvud. Anna låg bara några meter ifrån honom. Alla hörde skotten och sprang dit.
"Vafan hände?!" William satte sig bredvid Annas kropp som låg där, helt livlös.
"Han sköt henne" viskade Thresh. Han lät som om han var i någon slags chock.
"Hon gick mot er för att berätta och han sköt henne"
"Varför?!" Ropade Jackie förtvivlat medan hon letade genom sin väska efter något att stoppa blodet med.
"Vad skulle hon berätta?!" Frågade William.
"Han berättade det för oss...det var han. Det var han som tog maten" Thresh tittade på Tobias och hans ögon tårfylldes.
"Jag var tvungen att göra det, jag var tvungen att stoppa honom!" Skrek han i en viskning.
"Vi borde inte vara här, walkers är aktiva på natten. De är här vilken minut som helst" sa Athina och lyfte upp Anna. Långsamt satte hon ner henne på soffan i husbilen. Utan någon aning om var de skulle tog de tälten och lämnade ängen, dammen och skogen bakom sig. Jackie tog hand om Anna medan William körde och åkte efter Michelles röda bil. Tankarna susade runt genom bilarna. Annas plötsliga fall mot marken, pistolskotten som ljöd över skogens trädkronor och den snabba flykten från platsen. Jackie stod i husbilen och tryckte en handduk mot Annas blödande axel. Helt plötsligt öppnades hennes ögon, långsamt. Hon tittade upp mot Jackie, sedan ut genom fönstret. Hon tittade på vägen som snabbt försvann bakom dem och skogens träd som flög förbi en bit bort.
"Hur går det?"
"Det går bra tror jag" svarade Jackie och fortsatte att stoppa blodet.
"Kommer jag att dö?"
Jackie var tyst en stund, funderande på vad hon skulle svara.
"Förmodligen inte"
"Om jag dör är jag glad att jag slipper förvandlas" sa Anna och log. Jackie suckade lätt. Det Anna sa var inte sant. Även om det som Athina berättade var svårt att ta in så var det sant. Man förvandlas hur man än dör, det här kommer aldrig sluta. Folk dör ju hela tiden.
"Vad är det?"
"Inget"
"Jag tror dig inte"
"Jaså?"
"Jag tror att det är något du inte berättar"
"Vännen...det är inte bett som gör det. Vi alla kommer att förvandlas när vi dör. Iallafall om man kommit i kontakt med en walker eller deras blod"
"Walker? Är det så ni kallar dem? Jag kallar dem för bitare"
Jackie log mott Anna innan hon fortsatte.
"Om det är som du säger så är alla smittade. Om en blir infekterad genom kontakt med bitarna blir de andra smittade bara av att andas samma luft" Jackie visste inte vad hon skulle svara, för det som Anna sa var mycket rimligt.
"Du borde hålla fast i något, dags att dra ut den där kulan"
"Gör det ont?"
"Väldigt"
"Kan jag hålla i dig?"
"Mm" sa Jackie, nickade, log och tog fram en tång. Kulan satt inte långt in i axeln så den var lätt att få tag på. Hon darrade på handen när hon sänkte tången mot Anna. Hon andades häftigt, rädd för att skada henne.
"Det är lugnt, gör det så fort du kan. Jag överlever" då tog Jackie tag om kulan med tången och började dra hårt. Annas skrik var högt och öronbedövande. Hanna, Athina och Lova som körde Williams bil och Thresh, Paul, Hilary, Sam och Michelle i den röda bilen hörde. Det ilade i hela kroppen när skriket borrade sig genom hörselgångarna.
"Det är lugnt, vi är halvvägs nu" Annas tårar bara forsade och hon fortsatte skrika. Jackie drog ut resten av kulan. Blod droppade från den och landade på golvet vid hennes fötter. Långsamt strök hon fingrarna genom Annas hår och viskade till henne.
"Det är klart, det är över"
"Mm...o..okej" snyftade Anna fram. Hon fick bandage runt axeln och sov resten av resan. Utan vetskap om vart de var påväg ledde Thresh gruppen så långt bort från dammen och lägerplatsen som möjligt.
"Fuck!" Ropade han plötsligt.
"Vad är det? Fler walkers?" frågade Sam. De hade kört genom grupper av walkers förut och klarat det ganska bra.
"Ja det kan man säga!" Alla tittade ut genom fönstren och såg den stora massan av walkers som alla var påväg mot bilarna.
"Det är minst 500 av dem" sa Hilary lågt.
"Det är ingen idé att skjuta. Vi klarar aldrig allihop, det är bara slöseri på kulor" svarade Paul.
"Vad ska vi göra då?!" Frågade Michelle i lätt panik.
"Vi får försöka köra genom det" sa Thresh och tryckte ner gasen.
"Det kommer inte gå!" Ropade Hilary.
"Vi måste försöka!" Bilarna körde i hög fart genom den enorma gruppen av walkers. Det skakade och vinglade mycket eftersom alla walkers tryckte på samtidigt. Husbilen var mycket hög vilket gjorde att den vacklade lite mer. Williams bil kom knappt någonstans. Det var för mycket walkers.
"Vi kommer stoppa upp husbilen och tappa bort de andra i den här takten! Lova, du tar över ratten! ropade Hanna och tog Lovas plats på passagerarsätet. Hon rullade ner rutan och sköt bort de närmsta walkersarna. Detta gjorde att bilen kom fram några metar lite snabbare, sedan tog det stopp igen. Hon fortsatte skjuta för fullt med geväret. Men plötsligt slets hon ut genom fönstret. Skrikande drogs hon ut mer och mer medan blodet sprutade från hennes axel när walkerns tänder borrade sig in. Athina tog tag i hennes fot trots att det var försent. Hanna tappade skon och föll ut på gatan. Athina tittade ut och såg hur hon slets i stycken. Hilary såg det i backspegeln, William såg det från husbilen och Anna som precis vaknat av ljudet såg det genom fönstret. Synen var överväldigande för henne. Hon tittade bara ner i soffkudden direkt. Hannas döda kropp var en bra distraktion och alla bilarna kom ut ur samlingen av walkers. Några minuter senare stannade det för en paus. Alla kom ut och möttes. Athina hade Hannas sko i handen och Lova bar på armborstet.
"Hon är borta" sa Lova och tittade ner i marken.
"Men hon räddade oss" sa Athina på darrande röst. Stönanden hördes strax efter och borta vid horisonten syntes konturerna av walkers som gick närmare. Alla satte sig snabbt i bilarna. Innan de åkte iväg tog Athina Armborstet från Lova. Genom det öppna fönstret där lite av Hannas blod fortfarande rann kastade hon det tillsammans med skon.
"Det finns ingen kvar som vet hur man skjuter ändå, iallafall ingen som har möjlighet" hon tittade på sin handlösa arm. Sedan körde den långsamt över sakerna och lämnade dem bakom sig.

__________________________
Hej!❤️ Ledsen att jag inte har uppdaterat på ett tag, jag har bara inte haft tid. Men nu är den här även om den kanske är lite kort med tanke på hur lång tid det tog...Hoppas du gillar kapitlet ändå❤️