Min vän Love (🇸🇪)

Kapitel 6

Motvilligt går fokuset till deras siluetter vid hissen. Maja stannar precis innanför skolans entré och slinker in bakom skåpen. Hon lutar sig mot ett av dem och begraver huvudet i händerna.

Ingen kan se henne här, och det är bra. Hela deras förhållande eller vad det nu är, gör så att huvudet börjar dunka. Om hon ska vara helt ärlig vet hon inte riktigt om de är ihop eller inte men det verkar så. Varför skulle de inte vara det? Det går inte att bli sötare än så. Ulrik som ljus, Becca mörk. Båda gillar att läsa och båda har stora ambitioner. Ingen av de kan sluta skratta och ingen i hela skolan kan sära på dem när de går hand i hand genom korridorerna. Något som både är användbart och störande.

Något blött klibbar mot huden och Maja drar snabbt bort händerna från ansiktet. Hon blinkar. Ögon är blöta. Hon svär tyst och drar ena handryggen över ansiktet. Dumma tårar. Hon är inte en tjej som gråter.

Med en suck drar hon handen genom håret och fäster blicken på de två personerna som står tätt tillsammans och tittar på något roligt på Ulriks telefon. Hon harklar sig och slår ena handen två gånger mot skåpluckan under sig.

Becca tittar genast upp. När hon hittar Maja tar hon tag i Ulriks hand och springer tvärs över korridoren. På precis det där oskiljaktiga sättet.

“Värst vad ni var tidiga idag.”

Maja ler mot dem.

“Det blir så för den som har gångavstånd till skolan.” svarar Becca.

Jo säkert. Det är snarare en anledning att komma sent. Troligtvis har de tagit sällskap till skolan igen. Mötas på verandan, en kyss och sedan vidare.

“Kom, engelskan börjar om fem minuter.” säger Maja, letar rätt på sitt skåp och plockar ut en blå mapp.  

Hon krokar fast hänglåset och leker med mappen mot kroppen. Becca tar ett steg närmare, så nära att hon skulle kunna viska om hon ville.

“Har du hört något mer sen igår?” frågar hon försiktigt.

Maja ser på sin vän en stund. Sin korta, fina vän som alltid bryr sig. Hon skakar sakta på huvudet.

“Det är så skumt det där.” säger Becca tyst och börjar gå längs korridoren. “Vi försökte göra en lista igår på vilka som kände Love så pass bra att det skulle vara rimligt att de kommit över hans användare.”

Maja drar ett finger längs skåpen så att hänglåsen skramlar.

“Är det ens rimligt för någon att komma över sådana saker?”

Becca skakar på huvudet.

“Nej det är det inte, men det har ju hänt eller hur?”

Det är sant. Det har ju faktiskt hänt. Även om personen inte skriver längre. Det är lätt att glömma ibland.

“Vad kom ni fram till?” undrar hon.

Det gör henne glad att de tänker på henne även när hon inte är där. Det är det hon vill att de ska göra nu när hon blivit tredje hjulet. Becca skakar på huvudet, kikar runt hörnet och ställer sig en bit från klassrummet. Dörren är redan öppen men ingen av de bryr sig om att gå in.

“Inte mycket. Vill du höra listan?”

Hon lutar sig mot väggen och drar den svarta koftan tätare om kroppen.

“Självklart.” utbrister Maja i en högre ton än vad hon tänkt.

Becca hyssjar henne men det behövs egentligen inte, för Maja har redan hyssjat sig själv.

“Den är inte lång men den kanske kan ge perspektiv,” börjar Becca, “Elsa finns såklart med. Även hans kusiner, Jonte och Gabriella. Sedan tänkte vi lite på hans killkompisar. Om det är någon som gjort något osmakligt skämt. Som Oskar och Linus, men de känns liksom för snälla.”

Maja rynkar på ögonbrynen.

“De har inte ens något motiv.”

Becca vrider upp mungiporna i ett leende och rycker på axlarna.

“Alltså den enda av de som jag skulle kunna tänka mig göra något sånt egentligen är Jonte. Spontan, tänker inte på konsekvenserna, allmänt dum på det viset.”

Maja nickar. Hon tänker precis fråga vad mer de pratat om och om hon kan få listan när Ulrik pekar mot dörren.

“Jag tror det är dags att gå in nu hörni.”

Han pekar med sin penna mot klassrummet där läraren håller på att stänga dörren, och håller ut sin hand mot Becca. Maja gör sitt bästa för att se neutral ut och följer efter bakom dem.

De följer väggen och tar en plats bland bänkarna längst bak. Ulrik hamnar i mitten så Maja plockar fram sin skrivbok och så fort läraren börjar prata antecknar hon varenda ord som sägs. I slutet av dagen måste den lektionen ha gått till den mest produktiva under förmodligen hela gymnasieskolans historia.

□ □ □

Hej där!

Det var ett tag sen nu så det är dags för en fortsättning.

Lämna gärna några ord om vad du tyckte. Det gör mig verkligen gladast i världen och då höjs chanserna till att en uppdatering kommer snabbare 😄

Ha det bäst hörni!

//prismcactus