Min vän Love (🇸🇪)

Kapitel 23

Kön till matsalen börjar bli lång för andra gången under samma halvtimme. Maja ser sig om. Halva skoldagen har gått och hon vet precis hur hon ska gå tillväga för att komma i kontakt med den hon vill träffa.

Lunchen är den bästa tidpunkten. Stunden då alla samlas. Amir har precis lämnat sin tallrik vid disken. Hon har haft ett diskret öga på honom hela lunchen och det är helt och fullt tack vare henne själv. Becca var inte till någon större hjälp. Hon vände sig om, letade tills hon fick syn på honom och tittade mot hans ryggtavla lite för ofta. Till slut tvingade Maja henne att inte se bakom sig under resten av lunchen.

Det blev enklast att fråga honom först. För att få tag på Gabriella måste hon till en annan skola och det tar längre tid. Det kommer hon såklart också att göra, men det blir inte det första steget.

Maja följer Amir i ögonvrån. När han har lämnat matsalen ställer hon ifrån sig sin egen tallrik och ökar på stegen. Hon hinner ikapp honom vid biblioteket. Försiktigt sträcker hon fram handen och snuddar vid hans axel.

"Öhm ursäkta," börjar hon artigt.

Amir vänder sig om. Stunden då han får syn på henne höjs ögonbrynen. En lätt förvåning. De känner varandra hyfsat bra men ingen av dem har riktigt tyckt att de kan prata med varandra. Det har bara blivit så, de har valt andra vänner. Om deras bekantskap gick att mäta skulle den nog max nå en meter. Hemma hos Love brukade hon träffa honom en del och då pratade de lite grann, det är den enda anledningen till att de känner varandra.

Maja ser på Amir och känner hur modet börjar svaja. Det tråkiga är att avståndet mellan de tycks ha blivit större sedan Love gick bort. Kanske är det någonting som hon borde jobba på. Maja fokuserar på orden.

"En snabb fråga, sökte Love upp dig för att han behövde prata?"

Amir ser på henne. Det enda hon kan tänka på är att han inte alls ser ut som Love. Maja nyper sig i armen på ett ställe där det inte syns. Bara för att de var kusiner så behöver de inte vara lika, påminner hon sig själv.

Love blandade alltid kläder hej vilt för att få en snygg outfit som stack ut, han var ett proffs på att blanda. Amir ser ut att ha tagit på sig det som låg överst i byrålådan. Lösa byxor, en urtvättad tröja med något gammalt rockband på och kolsvart hår. Maja antar att det handlar om intressen och prioriteringar.

"Hur menar du?" undrar han.

Maja fingrar på sin underarm.

"Det var en jag känner som sa att Love umgicks mycket med sin kusin och jag tyckte det var en fin sak att höra. Särskilt nu när han är borta." Hon ser på Amir och lutar huvudet på sne. "Pratade han ofta med dig om... eh du vet, riktigt viktiga saker? Sånt man bara berättar för någon riktigt speciell."

Amir stoppar händerna i fickorna. Han skakar på huvudet.

"Jag tror det är Gabriella du ska prata med. Hon och Love kunde dra sig undan ibland och inte vilja bli störda. Med mig brukade han mest spela piano och fotboll. Det var ett perfekt sätt för oss att få utlopp för vår energi tillsammans."

Fan. Det fanns två valmöjligheter. Såklart skulle hon välja alternativet som var fel. Maja suckar inombords.

"Tack," säger hon och ler.

"Ingen orsak, det var skönt ändå att någon frågade om honom igen. Ibland känns det som om alla försöker att låtsas som om ingenting har hänt."

Amir nickar mot henne och svänger av mot sina lektionssalar. Mot musikrummet och estet korridoren. Han ska förmodligen värma upp pianofingrarna inför lektionen, eller bara sitta och spela ett tag. Maja börjar gå längs korridoren mot skåpen. När hon kommit fram sticker Becca fram huvudet bakom en vägg.

"Det var otur, men du vet var du ska leta nu i alla fall."

Hon ler och drar håret bakom öronen. Maja fipplar med låset innan hon får upp det.

"Lyssnade du?"

Hon rynkar ögonbrynen och tittar på sin kompis.

"Ja, såklart," svarar Becca.

Det är engelska mappens tur att dras fram och sedan stänger Maja igen skåpluckan. Tillsammans går hon och Becca mot klassrummet. Framför dem går en ovanligt stor del av klassen.

"Du vet det är utklädning på festen på lördag. Vi måste klä ut oss till något riktigt bra," börjar Becca som snurrar på pennfodralet.

De svänger runt ett hörn och fortsätter längs korridoren.

"Jag tror att jag har en idé om vad isåfall," säger Maja och ler.

---

Hej på er!

Wow, det går så himla lätt att redigera korta kapitel, kapitel på ca 1000 ord. Jag rekommenderar det starkt.

Nu har det dykt upp en till ny karaktär. Hur var det att få träffa Amir? Han kommer att vara med igen, ofc. Och i nästa kapitel träffar vi en till nying. Du borde nog kunna gissa vem.

Ha det fint och fortsätt läsa. Läsning utvecklar faktiskt fantasi, kreativitet och empati väldigt mycket. Och som Einstein sa, "Imagination is the greatest form of intelligence." Det tror jag på ;)

//prismcactus