Min vän Love (🇸🇪)

Kapitel 16

Nästa morgon sover Maja. Sover och sover, länge. Så länge att när hon vaknar har hon tre missade samtal från Becca.

Det dunkar från en plats djupt innanför pannan. Det känns som om hjärnan plötsligt blivit alldeles för stor för att få plats i hennes huvud. Med en hand utanför sängen drar hon telefonen mot sig, som ligger på golvet av någon anledning, och kollar klockan. Halv tolv.

Maja svär tyst. Det här kommer att verka misstänkt, och kan ge mamma och pappa en ofrivillig ledtråd om att hon varit borta. Hon letar upp telefonboken och klickar på Beccas namn. Maja lägger telefonen mot örat och hör signalerna gå.

“Hej, när ska vi ses?”

Becca svarar på en gång. Hon kvittrar som om hon varit uppe sedan klockan fem i morse och sprungit en runda kring kvarteret, haft morgonyoga och lagat en stor rabarberpaj till frukost. Maja stönar när huvudvärken gör sig påmind och ångrar i nästa stund att hon inte höll tyst.

“Hur är det?” frågar Becca.

Hon låter lite orolig på rösten, som om hon misstänker att Maja har blivit sjuk.

“Jag tror inte att vi kan ses idag,” mumlar Maja och begraver huvudet i kudden.

“Det beskedet kom fort,” Becca låter lite småsur och besviken på samma gång, sedan lägger hon ihop två och två. “Du är bakis.”

Maja drar en hand genom håret och vidare ner över ansiktet. Hon försöker att gnugga tröttheten ur ögonen. Det funkar inte för fem öre.

“Jag gjorde som du sa,” säger hon ärligt. “Jag klättrade ut genom fönstret till en grannfest.”

“Du gjorde vad?”

Och plötsligt är det som om Becca spetsar öronen. Som om hon vaknat ur en dvala hon befunnit sig i. Om inte frukosten väckte henne så är hon definitivt vaken nu. Plötsligt verkar hon vilja veta allt.

“Vilken fest?”

Någonting skrapar i bakgrunden genom telefonen. Maja kan se framför sig hur Becca lyser av nyfikenhet. Det här är måndagsskvaller och Becca är först med att få veta.

“Simons fest. Jag träffade några nya vänner,” berättar Maja.

“Ah. Själv gick jag och la mig direkt efter bion. Det verkar som om Ulrik och jag har gått från tonårsflirt till pensionärspromenad oroväckande snabbt.” Hon skrattar till och andas in. “Men det är lugnt, jag saknar lite action faktiskt. Vi borde gå på fest någon gång tillsammans.”

Maja nickar.

“Ja, det måste vi. Och nu vet jag att det funkar att ta sig ut osedd från mitt rum.”

De fortsätter att prata i säkert en halvtimme. Becca om sin kväll och Maja om sin. Båda visar sig ha blivit helt olika. När Majas mage börjar kurra alldeles för mycket för att det ska fortsätta gå att ignorera lägger de på för att hon ska kunna gå upp och äta frukost.

Det blir ett snabbt mål. Tio minuter senare är hon tillbaka på rummet igen med telefonen framför sig på lakanet. Maja kan inte förmå sig att göra annat än att stirra på den.

Becca är onårbar. Hon tänkte passa på att besöka Ulrik nu när Maja ändå inte kan ses. Försiktigt öppnar hon snapchat och skickar ett svarsmeddelande till Love, som hon nu har döpt till Love?, för att skona sitt hjärta lite grann. Texten är enkel och kort. Inget märkvärdigt. Hon vill bara ha svar. Ändå har hon legat och tänkt på något rimligt att skicka ända sedan igår natt.

Vad vet du?

Hon vill hålla det öppet. Så att hon kan lura avsändaren att få veta så mycket som möjligt. Maja får svar nästan direkt och hoppar till i sängen.

Jag vet att du förtjänar att få veta sanningen.

Maja stirrar på skärmen och biter sig i tungan. Det är snyggt, det måste hon erkänna, personen svarar med samma mynt. Hon bestämmer sig för att pressa vidare.

Sanningen om vem?

Svaret kommer på en gång.

Om Love.

□ □ □

Hejsan!

Hoppas allt är bra.

Egentligen satt det här kapitlet ihop med nästa kapitel men det blev för långt i mobilversion så jag delade upp dem. Och du har tur, du behöver inte vänta, för jag tänker lägga upp nästa kapitel på en gång!

Glöm inte berätta dina tankar. Jag vill så gärna veta! Och efter nästa kapitel kanske jag har satt igång dina tankebanor tillräckligt för att så småningom kunna klura på vem det är. Även om det fortfarande är mycket kvar som ska fram ;)

Ha det bäst! 💜

//prismcactus