~Felix perspektiv~
BEEP BEEP jag tog upp mobilen som låg på bordet brevid sängen och stängde av väckarklockan.Jag kollade igenom alla notiser jag fått under natten och där fanns ett från Julia.
Hej älskling vi ska göra något efter skolan för jag pallar inte vara själv bra bra😘
Jag svarade med ett
Okej babe syns sen😘😘Sen la jag ifrån mobilen och gick ner till köket och gjorde frukost.
När jag satt och åt så kom minnena tillbaka.
Var det bara en dröm jag drömde elr hände det verkligen. Det kändes verkligen så verkligt.
Jag kliade mig i nacken. Det sved till så jag gick till spegeln och kollade på nacken! Det va ett bitmärke där. Jag sprang in på toan och fixade ett plåster.
-
"Tja bejb" sa jag och smög upp bakom Julia som fick henne att hoppa till lite."Hej söötis" hon vände sig om och gav mig en kyss på munnen. "Vad har du där" hon pekade oroligt på plåstret på nacken.
"Det är ingenting va inte orolig"
"Det ser inte ut som ingenting " hon drog snabbt bort plåstret "vafan är det där?"
"Ööhm jag förklara sen vi måste till matten"jag gick till mitt skåp och tog mina grejer. Jag försökte dölja bettet så gott det går med hjälp av tröjan jag har på mig.
Jag gick in i klassrummet och satte mig på min plats.
-
-
"Felix! Skynda dig vi missar bussen" jag stängde snabbt igen skåpet och sprang fort fram till Julia och sen började vi gå snabbt till bussen.
Vi hann precis på den! Vi gick och satte oss längst bak.
-
-
"Okej så Felix berätta vad som hände nu" sa Julia när vi suttit oss vid bordet."Okej! Jag gick och la mig, jag vakna upp, jag gick till skolan, sen typ återspelades min första dag i skolan! Och då så bet du tydligen mig!"
"Eehm, okeej... Är du säker på att det inte va en dröm?" Frågade hon.
"Nu är du fan osmart! Om det hade vart en dröm så skulle jag ju inte ha fått ett bitmärke på halsen"
"Oh juste" hon funderade en stund. "Förlåt Felix"
"Förlåt för vadå?" Frågade jag och kollade på henne.
Hon kollade upp på mig "för att jag bet dig. Det va verkligen inte meningen""Det är okej babe" jag pussade henne på pannan.
"Bra" hon log mot mig. "Får jag kolla på såret?"
"Sure!" Hon tog bort det nya plåstret jag satt dit. Hon skakade långsamt på huvudet.
"Här" hon bet sig på armen och tog upp den mot min mun. Jag suckade och tog lite.
Det läckte snabbt ihop och det gjorde inte lika ont."Tackar" hon gav mig en kyss.
___________________
Jag gör det här lilla kapitalet så jag kan komma vidare!
Men a här är ett kapitel HahahaPuss puss
BẠN ĐANG ĐỌC
Try not to bite you
FanfictionMitt liv suger som vampyr! Jag kan inte ens gå utanför dörren utan att känna behovet av att döda. Det sämsta är att jag bor med en familj som är människor och dem vet inte ens om att jag är en vampyr så jag mst gå i en skola med människor. Vad händ...