Sry att jag inte har uppdaterat på länge men jag har varit ute och rest och det var super mysigt och då ville jag inte inte skrva men nu ska det bli ett till kapitel hoppas ni gillar det
Skol klockan hade ringt in men jag satt kvar i det hörnet. Efter kanske 30 min så reste jag mig upp jag orkade jag inte mer så jag tog mina saker ur skåpet och började gå mot utgången.
När jag kom hem var ingen hemma som tur var. Jag tog av mig skorna och hängde av väska på kroken i hallen. Sen gick jag upp på mitt rum och slängde mig på sängen.
Jag antar att jag somnade för plötslig hör jag hur min dörr öppnas och Mia (min adoptiv mamma) står i dörröppningen. Hon gick fram till sängen och satte sig brevid mig.
"Jo, Julia det var en sak jag ville prata med dig om" sa hon lungt och kollade på mig.
"Mm visst" sa jag och satte mig i skräddarställning i sängen.
" Jag tycker vi borde göra mer saker med varandra, du sitter nästa bara uppe på ditt rum förutom när vi ska äta" sa Mia och kollade djupt in i mina ögon.
"Eem visst det låter roligt" sa jag även fast jag inte ville.
"Bra! På torsdag så kan hela familjen gå på en piknik i parken" sa hon glatt och reste sig upp.
"Det låter bra"sa jag och hon nöjde sig med det och gick ut.
Helt plötsligt var det något som lät från fönstret. Jag stuntade i det och kollade ner på min mobil. Det lät ifrån fönstret igen så jag gick dit och kollade. Där nere stod Felix med småstenar i händerna som jag antar att han kasta på mitt fönster. Jag öppnade fönstret och jag antar att Felix hörde det för att han kollade upp mot mig.
"Hey varför gick du hem för" frågade Felix.
"jag gick hem tidigt för jag mådde inte så bra"svarade jag han
"okej men kan jag komma in för jag har med mig läxor hem till dig"
Jag nickade och gick ner för att öppna dörren. jag flyttade mig så att han kunde komma in. Felic gick in tog av sig skorna och sen började vi gå upp till mitt rum. Jag satte mig på sängen i mitt rum och Felix satte sig i fotöljen brevid fönstret.
"Sååå kan du ge mig läxorna" svarade jag lite irreterat.
"Va skulle jag ge dig läxor"
"Du sa ju det" sa jag och Felix kollade bara konstigt på mig."Vad gör du annars här då"
"Jag vet inte jag kommer inte ihåg vad jag gör här" svarade han mig och kliade sig i hårbottnen.
"Det är nog bäst om du går nu" sa jag snabbt och drog med han ut ur mitt rum, ner för trappan och ut genom dörren. Sen stängde jag snabbt dörren och gick upp på mitt rum igen.
Jag kollade ut genom fönstret och kollade så att Felix skulle gå härifrån och det gjorde han. Men jag såg även hur en mörk gestalt förföljde honom. Den kom bara närmare och närmare honom. Helt plötsligt hade figuren tagit tag i felix och det såg ut som om hen drack från Felix. och då slog det mig vem det var.
Jag sprang ner för trappan för 3 gången kastade upp dörren och sprang fort bort till dem. Jag puttade bort Christoffer och tog tag i Felix o la han över axeln och sprang iväg in i skogen med han. Jag kände hur vi var förföljda så jag ökade takten lite fortare men jag antar att han kom ikapp oss för rättvar det var så kände hur någn tog tag om min nacke och knäckte den sen blev allt svart...
Jag är ledsen för att det blev ett kort och dåligt kapitel men jag skrev ihop det lite snabbt nu för jag ska iväg till mina kusiner för att fira en av mina kusiner!
BẠN ĐANG ĐỌC
Try not to bite you
FanfictionMitt liv suger som vampyr! Jag kan inte ens gå utanför dörren utan att känna behovet av att döda. Det sämsta är att jag bor med en familj som är människor och dem vet inte ens om att jag är en vampyr så jag mst gå i en skola med människor. Vad händ...