~Julias perspektiv~
Jag låg på nåt bord med band runt mig med nån frätande vätska på. Jag hade också en träpåle i magen. Det gjorde fruktansvärt ont men det ända jag kunde tänka på va Felix. Den där Matilda hade sagt att hon skulle till Felix hoppas hon inte gör han illa. Tankarna far runt i huvudet. Tänk om han blir skadad. Tänk om han inte klarar av det. Tänk om han dör.Jag försökte resa på mig och få bort banden men det gjorde för ont. FUCK vafan ska jag göra. Det ända jag kunde göra just nu var att hoppas på det bästa med Felix.
~Felix perspektiv~
"O vad hade du tänkt göra med han" en svag röst slank igenom mina trumhinnor."Jag vet inte än" svarade av vad jag hörde den där tjejen. "Men hon ska fan känna på hur det känns att förlora någon o veta att man inte kan göra något för att hindra dess händelse" mina hjärtslag ökade. Vafan ska hon göra sa hon.
Jag öppnade ögonen försiktigt och kollade runt. Jag låg i ett hörn på golvet och den där tjejen stod och prata med nån man.
Dem kollade snabbt på mig. Dafuq hur märkte dem att jag vaknade. Jag kollade på dem.
"Vrf gör ni det här mot mig" frågade jag argt.
"För du är väldigt nära Juliett" det var den där mannen som svarade. Han såg rätt så ung ut. "Och du förstår Juliett är våran fiende"
"Men ta inte ut det på mig, vi har gjort slut"
"Har ni gjort slut? aha men det spelar ingen roll hon bryr sig fortfarande om dig antar jag" "jo förresten jag heter Christoffer trevligt o träffas" han honlog mot mig och gick sedan ut ur rummet.
Matilda gick fram och satte sig på huk framför mig. Hon tog tag i min haka och började kolla på mitt ansikte.
"Ja väldigt fint ansikte där! Jag fattar vrf Julia gillar dig så mycket""Släpp mig" jag slog bort hennes hand.
"Felix så gör man väl inte" hon kollade sådär fake sorgset på mig. "Christoffer du kan komma nu"
Han kom in med en kamera i ena handen. Han gick fram och ställde den på nåt stativ som stod typ 2 M från mig. Jag antar att han skulle filma mig. Men vrf?
"Jo nu är det såhär att vi filmar här för att lilla Julia ska sen på när vi plågar dig! Hon kommer se detta när vi startar kameran" jag va helt vettskrämd "smile to the camera"
Christoffer startade kameran. Matilda gick fram till mig och tog fram något ur fickan. Det va en kniv!
Hon drog upp mig på fötter och höll kniven hårt mot min hals."Så Julia såhär känns det och du kan inte göra nåt åt det" hon kollade in i kameran o log.
Jag antar att jag såg helt skräckslagen ut för det var exakt så jag kände mig. Hon tryckte kniven lite mot halsen så ett litet sår bildades det sved bara lite.
Sedan förflyttade hon kniven långsamt till mitt ben. Hon kollade in i mina ögon och rätt va det va så hade hon huggit kniven i låret på mig.
Jag skrek högt av smärta. Jag ville bara lägga mig på golvet o skrika. Men hon höll mig kvar på fötter.Kniven flyttades lite längre ner än det första såret. Nu skulle hon hugga igen! Hon drog bak armen för att få kraft o högg mig i benet igen. Jag skrek! Smärtan va så stor att jag va nära på att svimma.
Tillslut släppte hon ner mig på golvet igen. Jag föll genast ihop till en hög.
Är det såhär? Är det såhär jag kommer dö? Helst hade jag velat dö i en varm skön säng med den jag älskar i handen. Men så kmr det nog inte bli.
~Julias perspektiv~
Helt plötsligt sattes en tv på som satt på väggen framför mig. Där va Felix och Matilda. Hon höll en kniv mot hans hals och han såg helt skräckslagen ut."Så Julia såhär känns det och du kan inte göra nåt åt det" hon log äckligt mot mig.
Vafan ska det här betyda.
Hon gjorde ett litet sår på Felix hals men han rörde nästan inte en min.
Hon flyttade ner kniven till hans lår hon högg han i benet. Felix skrek ut i smärta. Blod droppade från hans ben.Jag började gråta och skrek på hjälp. Sen kom jag på att säkert ingen skulle höra.
Helt plötsligt öppnades dörren och en Oscar kom in springandes.
"Oscar ta bort det här nu" Skrek jag. "Eller vänta oscar dem är frätande"
Han började ta bort banden och pålen utan att det gjorde ont alls. Vad är det för något ens.
Jag väntade på att såren skulle läka ihop men det gjorde dem inte.
"Oscar såren läker inte ihop" jag började få panik.
Det rann blod ur såret ur magen.Oscar kollade på mig. "Vrf inte då"
"Äh vi bryr oss inte om det vi mst hjälpa Felix" jag tog tag i Oscars hand och drog med han så fort jag kunde.
Jag vet vart dem va eftersom jag kände igen rummet dem va i. Jag bar Oscar på ryggen eftersom han är så sjukt mycket långsammare än jag.
Vi kom snabbt fram och jag slängde upp dörren. Där låg Felix på golvet. Rörde sig inte alls! Va han död?
Jag sprang fram och försökte skaka liv i han. Jag kände lukten av allt blod.
Skärp dig Julia! Jag kollade ner på mina fingrar dem va täckta i blod. Jag tog sakta upp fingrarna till munnen. Det går inte att hålla mig. Jag smakade lite. Min mage började värka. Jag tog upp tröjan och kolla på såret. Det hade sluta blöda. Men det va fortfarande ett stort hål."Ska du inte göra nåt elr" skrek oscar panikslagen.
Jag bet mig i handleden och förde den till Felix mun.
"Vafan gör du" frågar oscar.
"Om han sväljer mitt blod så hjälper det honom att läka och han kan överleva"
Jag fick han att svälja lite av mitt blod och hans sår på ben armar o mage började läka och färgen i hans ansikte började komma tillbaka.
"Julia?" Felix öppnade försiktigt ögonen.
"Ja jag är här"jag tog tag i hans hand och kolla på han. Han log mot mig.
Oscar kom fram och satte sig brevid oss. Felix kollade lite surt på Oscar men släppte det sen.
"Ska vi gå hem" fråga jag när Felix blivit lite bättre. Han nickade och vi hjälpte han upp. Självklart hade han lite svårt o gå så han hade armarna runt våra axlar (vette fan hur man säger men aja tror ni fattar haha) .
Min mage började göra ont. Vafan händer med mig? Helt plötsligt gjorde det så ont att jag föll ihop på golvet. Allt vart svart och det ända jag kunde höra va ljudet av mina vampyriska konstiga hjärtslag...
___________________
Nytt kapitel allihopa!!!!
Wheeey!
Nej men orkade inte vänta med att skriva för jag har SUUUPAAH tråkigt nu på kvällen hehe. Men nu ska jag börja uppdatera igen.
BẠN ĐANG ĐỌC
Try not to bite you
FanfictionMitt liv suger som vampyr! Jag kan inte ens gå utanför dörren utan att känna behovet av att döda. Det sämsta är att jag bor med en familj som är människor och dem vet inte ens om att jag är en vampyr så jag mst gå i en skola med människor. Vad händ...