Try not to bite you

Kapitel 8

Hej allihopa förlåt att jag inte lagt upp nåt på länge men jag har haft det svårt hemma! Men nu så ska jag försöka uppdatera mer

Juste tack för 1K reads💗💗

~Julias perspektiv~

Jag vaknade av att min mage kurrade super högt. Kanske borde jag gå ut och jaga elr vad man nu säger! Bara så ni vet så försöker jag att inte dricka människoblod utan jag dricker djurblod!

Iallafall jag reste på mig men någon drog mig tillbaka ner i sängen. Jag vände på huvudet och såg Felix söta ansikte kolla nyvaket på mig.

"Du ska ingenstans ungadam" sa han drog mig tätare emot honom.

"Men jag e hungrig så jag tänkte gå hem och käka"

"Du kan äta här kom vi går ner och gör frukost" sa han och reste på sig för att gå ner till köket.

Jag va lite osäker på det eftersom när jag e hungrig så kan jag nästan inte kontrollera mig själv. Men eftersom jag inte skulle verka skum så gick jag med på det.

"Ska vi laga pannkakor till frukost" frågade Felix.

''Visst vad gott'' svarade jag och kollade runt i köket. Det var ganska stort och vitt!

Felix gick och hämtade alla saker till pannkakorna. Sen började vi steka.

När allt va klart så väckte vi dem andra killarna och sa att det va frukost.

Nu satt alla runt matbordet och åt sig mätta på pannkakor. Eller ja alla förutom jag, jag blev hungrigare för varje sekund som gick.

Tillslut så kurrade min mage jätte högt och alla kollade förvånat på mig och sen började dem skratta. Men jag satt bara där och försökte att inte bita dem.

''Du har typ ätit 3 pannkakor och du e fortfarande skit hungrig'' skrattade Ogge fram.

''Förlåt'' sa jag och höll fortfarande om min mage för den kurra fortfarande.

''Förlåt för vadå! För att du är hungrig? Du behöver inte be om förlåtelse för det'' sa Felix och skrattade lite. Jag log mot honom men jag antar att jag log lite stelt eftersom jag inte visste vad jag skulle göra.

''Ska vi duka av'' frågade Felix och alla nickade.

När Omar skulle resa sig från stolen och duka undan tallriken så ramlade han och slog i huvudet i bordet så det började blöda lite.

Det ända jag kunde tänka på nu var blod. Jag stängde ute allt annat. Jag kunde inte kontrollera mig själv och rätt var det va så hade jag tagit upp Omar tryckt han mot väggen och börjat att suga blod från han.

Jag kunde känna hur han kämpade emot och jag ville verkligen sluta men hans blod smakade så gott.

~Ogges perspektiv~

Jag ställde min tallrik på diskbänken och vände mig om precis då så ramlade Omar och slog i huvudet i bordet så det började blöda lite.

''Aj'' sa han och satte sig upp.

''Omg gick det bra'' frågade jag och satte mig brevid han.

''Aa det gör bara lite ont''

Felix satte sig också brevid Omar fast han hade med sig papper och började torka bort blodet.

Jag kollade bort mot Julia och hon satt och stirra på Omar som om han var något att äta.

Helt plötsligt försvann hon bara och jag kände hur det susade förbi något. Sen hörde ett typ dunk elr nåt. Så jag vände mig fort dit och såg hon stå typ och bita Omar i nacken. Jag började skrika och Felix och Oscar också.

Jag sprang fram till Julia och försökte dra bort henne från Omar men hon bara puttade bort mig. Hingst väldigt stark för när hon puttade mig så flög jag bort och in i väggen.

''VAFAN JULIA VAD GÖR DU SLUTA'' skrek Felix panikslaget.

Oscar bara stod i chock och stirrade på dem.

Jag reste mig upp och sprang fram till dem igen och försökte få bort Julia igen och den här gånge kollade hon på mig.

Hon va helt blodig runt munnen, ögonen hade ändrat färg helt och ådrorna runt hennes ögon var mer synligare.

Hon kollade skräckslaget på mig och jag på henne. Hon släppte ner Omar försiktigt och sen försvann hon på bara nån sekund efter det.

Vi alla sprang fram till den livlösa Omar som låg på golvet. Vi försökte väcka honom men det gick inte.

''MEN FÖR I HELVETE RING AMBULANSEN'' skrek/grät Oscar.

Felix tog upp mobilen och ringde dit. Efter 4 min kom dem och hämta Omar.

~2 h senare fortfarande Ogges perspektiv~

Vafan hade hänt igentligen. Det ända vi såg var att Julia åt på Omar.

Alla satt och grät (väldigt manligt jag vet) i väntrummet på sjukhuset. Vi var dem ända som var där.

''Hallå vad va det som hände'' frågade jag efter en stund.

''Jag vet inte! Hon såg ut som en vampyr i alla fall'' sa Oscar och stirrade tomt framför sig.

Jag kollade på Felix och han satt och tänkte för när han tänker så åker hans pupiller fram och tillbaka.

''Vad tänker du på''frågade jag Felix.

''Vad som precis hände och vem Julia verkligen är'' svarade han.

''Allt kommer bli okej det vet du va'' konstaterade jag.

''HUR FAN VET DU DET'' sa han och reste sig upp han slog hårt i väggen så att det blev ett stort märke.

''Lugna dig Felix'' sa jag oroligt och gick fram till han.

Jag tog in han i en stor kram och han började storgråta. Jag började också gråta

''Det e okej'' sa jag och kramade han hårdare.

___________________

Texten vart fet nu men det gick inte att ändra so live with that!

<3