Havets hemligheter

Kapitel 7 Fånga fisk

Jag vaknade upp på en matta av mjukt vajande sjögräs i vrakets stora vardagsrum, eller vad det nu kallades. Ingen annan verkade vara uppe än. Jag visste inte om jag vågade simma in till någon och väcka dem. De kanske var morgontrötta och blev arga, plus att jag kanske hittade skelett på vägen. Men om jag skulle stanna kvar så skulle det ju bli tråkigt och jag skulle inte ha något att göra. Så jag bästemde mig ändå för att väcka dem. Jag simmade till Pearls hytt och öppnade försiktigt dörren. Hon mumlade något om skönhetssömn när hon sov. Jag skrattade till lite. Jag kanske inte borde väcka henne först. Hon var ju den som alltid ville vara vackrast. Försiktigt simmade jag ut från hennes rum och stängde dörren igen.

Llyrs rum då. Jag öppnade hans dörr och kikade in. Till min stora förvåning så var han inte där! Då hörde jag svaga röster som lät som Aqua och Llyr. Rösterna kom ifrån Aquas rum. Jag simmade dit och tjuvlyssnade nyfiket på vad dem sa utanför hytten.

- Aqua... Jag..., hörde jag Llyr säga med nervositet på rösten.

- Vad? sa Aqua ivrigt.

- Jag tycker om dig, sa Llyr med svag röst. Sedan öppnades dörren snabbt och Llyr simmade ut. Han upptäckte att jag var där.

- Hej, Marina, du hörde väl inte vad vi sa? frågade Llyr.

- Nej, jag skulle bara väcka Delmar, pratade ni om min födelsedag? ljög jag. Jag såg hur Llyr blev lite lättad när jag sa det, och jag fick lite dåligt samvete för att jag tjuvlyssnat.

- Fyller du år snart? frågade Llyr förvånat.

- Ja, den 27 augusti, faktist, sa jag. En dörr öppnades.

- Godmorgon! ropade Delmar så högt så att alla skulle höra och vakna.

- Är ni redan vakna? frågade Delmar förvånat.

- Vad ser det ur som? sa jag skämtsamt.

- Marina fyller år den 27:e Augusti, sa Llyr.

- Vad menas med Augusti? frågade Delmar förvånat.

- Det är något som människor kallar för en Månad. Det har med tid att göra, sa Llyr. Jag förstod att Llyr har lyssnat på människor mycket eftersom han verkar veta mycket om våra tidsräkningar och liv.

- Jaha, vi brukar bara säga kalla tiden och varma tiden, och sedan så har ett år gått, sa Delmar. Pearl simmade ut ur sin hytt och snart därefter kom Aqua också fram.

- Godmorgon, sa Pearl trött. Alla svarade med ett "godmorgon" till henne. Jag kännde plötsligt hur min mage började kurra av hunger.

- Jag är hungrig, ska vi hitta mat? frågade jag. Llyr nickade och vi simmade alla ut ur vraket.

Aqua simmade in i ett fiskstimm närmre ytan och kom snart ut med en fisk i munnen. Jag blev förvånad att hon fångade den med munnen, men det funkade tydligen för havsfolk. När Aqua tog ut fisken såg jag att hon också hade huggtänder precis som sirenen. Det var två blodiga hål i fiskens sida och det blev som blodmoln i vattnet omkring den.

- Här, ät den, sa hon och räckte fisken till mig.

- Ska jag bara äta den som den är? frågade jag förvånat.

- Vad tror du? fnös Aqua. Jag åt en del av fisken och tuggade på köttet med de knapriga benen i. Det smakade inte särskillt gott, och fjällen fastnade i halsen.

- Jag kan ta bort benen, skrattade Aqua. Hon använde sin ena huggtand för att skära upp fiskens buk, och slet sedan ut skelettet. Efter det så gav hon den till mig. Jag mumlade ett "tack" och sedan simmade Aqua in i stimmet igen där alla de andra också fångade fisk nu. Jag kännde på mina egna tänder. Dom var inte särskillt vassa. Jag skulle nog aldrig kunna bli en av dem på riktigt.