Jealous of him

[4]

• Måndag, den 3 oktober •

Celine's perspektiv -

När jag kommer hem är Logan hemma. Förbannad. Han är så arg att han står och skriker på mig i 10 minuter bara för att han vill veta vart jag varit. Jag låter honom skrika av sig. Och svarar tillslut lugnt och sansat att jag varit hos Will hela dagen. På något sätt lyckas jag göra honom ännu mer förbannad och de slutar med att han kastar ut en kudde och ett täcke och låser in sig på sovrummet. Tyst bäddar jag i soffan, hämtar lite att äta och tittar sedan på Netflix tills jag somnar.
Kanske trodde han jag led. Men nej, jag tyckte det var mysigt. Och skulle lätt göra om det.

• Tisdag, den 4 oktober •
Nästa dag hinner jag äta frukost, göra mig i ordning och träffa Will innan Logan ens vaknat.
Trots att jag egentligen inte vill, orkar eller ens klarar de just nu; så går jag till skolan ändå. Skolan är ett sånt där ställe som man inte vill till, men efter att man väl kommit dit, träffat vänner och inser att de inte var så illa, är de inga som helst problem de där helvetet.
Ja, fast eftersom jag är jag. Blir de bara svårare och svårare för varje gång. Trots att när jag är där, har jag klarat det, känns inget bättre. Som pricken över i;et har jag också huvudvärk x 1000. Därför hade jag hellre varit i ett brinnande hus fastspänd i en krokodil istället för att vara i skolan. När jag är där, så är jag först antagligen. För klockan är inte ens över halv åtta. Men jag ville vara där innan korridoren är fullare än Globen vid en Justin Bieber konsert.
Jag sätter mig tyst i ett fönster och kladdar i anteckningsbok. Dock är jag verkligen urusel på att måla, rita, kladda, till och med färglägga i en färdig bok?! Så nej, de blir inte vackert. Men det är mitt sätt att låtsas vara upptagen; istället för alla andra som tar upp mobilen. De känns alldeles för uppenbart.
Jag tänker under några minuter inte på Wills tillstånd, mitt och Logans bråk eller hela mitt liv. Jag tänker inte på hur framtiden ser ut eller om de ens finns någon.
Jag tänker knappt alls. Det är som att jag sover, trots att jag är vaken. Utan att jag märkt något har de gått 20 minuter och Selena har nu dykt upp.
"Tjenare tjejen," hälsar hon och skrämmer livet ur mig. Hon ler större. "Lättskrämd?"
Jag nickar långsamt. "Tyvärr"
"Varför är du ensam?" Hon flyttar snabbt undan mina fötter och sätter sig bredvid mig.
"Varför är du?"
Hon flinar till. "Jag fråga först"
Jag räcker ut tungan med en suck. "Logan och jag bråkar"
"Logan?" Hon rynkar pannan. "Och vem är Logan?"
"Min pojkvän," jag gör en irriterad min som får henne le större. "Så ja, han kommer väl också någon gång. Bara inte med mig"
"Går han här?!" Utbrister hon förvånat. "Vem då sa du? Logan? Hmm.. Logan vadå?"
"Cooper," svarar jag och ser frågandes på henne.
Hon skakar på huvudet. "Knappast. Han har inte flickvän"
Jag gör en gest vid mig själv.
"Och varför har jag och.. Ja ingen i hela skolan hört detta förut då?" Frågar hon och ser frågandes på mig igen. "Är du säker?"
Jag skrattar till. "Ja, ja jag är säker"
"Mm.." Hon mumlar lågt något mer och ser sedan upp mot korridoren. "Så vad är de mellan dig och Colton då?"
Jag fnyser. "Vet inte ens vem han är"
Hon ler, rycker på axlarna och nickar mot mitt kladd papper. "Uselt, bli inte konstnär"
Jag skrattar och smäller till henne med boken. "Tack!"
Hon ler oskyldigt. "Jag är bara ärlig"
Jag älskar ärliga människor. Varför har jag inte mer ärliga människor runt mig?

När Logan kommer till skolan sätter han sig inte bredvid mig utan står vid hans stol och så fort jag ser på honom kysser han mig utan att jag ens hunnit märka vad som hänt.
Betyder detta att han inte är förbannat längre?
Hans läppar är kvar på mina och hans öron ignorerar helt läraren som påpekar att han både är sen och inte borde hångla framför hela klassen.
Jag kysser självklart honom tillbaks. Han smakar tandkräm, läppsyl och Logan. Hans händer hannar på varsin sida av mitt huvudet, smeker undan håret och trycker sig närmare mig.
Jag däremot kysser honom tillbaks, utan att som helst röra annat än läpparna. Jag tänker inte smeka honom eller trycka honom ännu närmare när vi har en ofrivillig publik.
"Men för i helvete," utbrister Colton högt. "Ta en toa eller något? Jag tänker inte kolla live porr. Inte ens av dig smartphone"
Jag blir tvungen att både rodna och backa undan med öppen mun. Jag vågar inte se mot Colton som, jag är 100% säker på, flinar just nu.
Läraren ger en varnande blick åt Coltons håll och ser sedan mot Logan. "Vill du ha kvarsittning?"
Logan ryggar undan. "Aldrig i-"
"En vecka," svarar läraren högt. "Vill du ha mer?"
Logan skakar surt på huvudet. Ser ut som en liten barnunge som inte får nappen.
Jag ler roat. "2 veckor behövs nog"
Istället för att hålla med mig ser läraren på mig. "Och där Celine, tog du precis över hans kvarsittning"
Men skojar du med mitt liv? "Men-"
"Snart får du tre veckor Celine," fortsätter läraren trött.
Jag vill bara smälla till Logan hårt på käften. För detta är trots allt hans fel. Dumma tönt. Om jag inte älskade honom något otroligt och han var världens underbaraste pojkvän hade jag gjort slut nu. Och ja, anledningen är kvarsittning för honom som nu hamna på mig.
Jag suckar tungt. Kommer jag ens hinna med att träffa Will nu? Jag hoppas för i helvete det, för den där lärarens skull.