[27]

157 12 4
                                    

• torsdag, den 27 oktober •

Colton's perspektiv -

"Hon vill inte träffa dig," mumlar Selena när hon öppnar dörren. "Colton, det har bara gått tre dagar, låt henne vara ifred"
Bara?! Det känns som år för mig.
"Jag kan inte sova," mumlar jag till svar. "Jag måste se henne"
Hon stänger dörren efter sig och nickar emot bänken på verandan. "Lyssna, Celine är okej. Hon vet att du bryr dig, men klarar inte av detta nu"
"Har hon mardrömmar fortfarande?" Undrar jag precis som varje annan gång jag försökt träffa henne. "Gråter hon? Hur mår hon egentligen? Har han hört av sig? Pratar hon något med dig?"
Hon skakar på huvudet. "Det är inte jag som ska svara på det"
"Så låt mig träffa henne," kräver jag och tar hennes hand. "Selena, jag måste träffa henne. Snälla låt mig bara träffa henne för en sekund"
Hon skakar på huvudet. "Hon träffar dig när hon är redo"
"Vad gjorde jag för fel?"
"Ingenting," svarar hon och kramar min hand innan hon släpper den för att gå. "Hon bara behöver tänka innan hon klarar av att träffa dig"
"Kan du hälsa henne att jag var här?" Undrar jag och reser mig från bänken. "Och att min match är på lördag, jag behöver henne där"
Hon nickar till svar innan hon smiter in och låser efter sig.
Jag vill skrika av frustration men håller tyst, istället går jag ut mot motorcykeln och kör min väg. Jag önskar att jag kunde säga att det blev bättre av körturen på flertalet timmar, men det vore en stor fet, jäkla lögn.
Ingenting förutom Smartphone kan lugna mig nu.

Celine's perspektiv -

"Colton var här igen," mumlar Selena och sätter sig på sängen. "Han sa att han behövde se dig, och att han hade en match på Lördag som du behövde vara på"
Jag hm-ar till svar.
"Celine," mumlar hon igen. "De senaste dagarna har han bara gått in, frågat i skolexpeditionen om du var här och sedan lämnat. Han ser ut som ett vrak, vad gjorde du egentligen? Gjorde du slut med honom med?"
Jag skakar på huvudet där jag ligger i sängen under täcket. Jag är osäker på om hon ser det, men hon är tyst iallafall.
Jag försöker så gott det går att inte somna, jag vet att drömmarna fortsätter då. Men hur mycket jag än försöker somnar jag ändå.

"Du vet att jag älskar dig," mumlar han med läpparna mot min hals. "Sååå, sååå mycket"
Jag skrattar till, hans läppar fortsätter kittlar min hud omedveten om vad de gör. "Jag älskar dig mer"
"Jag älskar dig mest, Hjärtis," mumlar han och kysser min hals igen. "Gash, du är så sexig"
Plötsligt är läpparna inte så kittliga längre. Speciellt inte när mina fångar upp hans, i ett hett, upphetsat hångel. Hans händer smeker mig från halsen till höften, omedveten om vad han gör emot mig. Inom mig skriker mitt tjejiga jag att jag minsann kysser Logan (!!!)
Och jag vet inte om jag någonsin kommer förstå att han bara är min, världens underbaraste pojkvän.
Sekunden jag nästan somnar kysser han mig igen. Jag ler och ser kisande på honom. Han besvarar snabbt mitt leende och kysser min nakna hud. "Du är så perfekt, Celine"
Jag ler större. "Du är så underbar, Logan"
Hans läppar kysser mina för en sekund. "Hur tröttnar man någonsin på sex med dig? Jag skulle kunna hålla på hela dagen"
Trots att jag är helt utmattad håller jag med honom. Hur tröttnar man någonsin på Logan?
Jag tänker tillbaks på dagen, när jag kom in genom dörren och såg honom där. Trots att han inte skulle kommit denna helgen stod han där med en bukett rosor, och picknickkorg i andra handen. I följd av massa kyssande begav vi oss emot parken för en romantisk picknick, han är jämt så romantisk att man får nypa sig i armen för att fatta att det är verklighet. Jag tror aldrig han kommer sluta överraska mig med romantiska utflykter eller slänga mig i sängen med samma spänning som första gången. Jag tror jag aldrig kommer sluta älska honom. Det är han och jag för alltid.

Jealous of himWhere stories live. Discover now