Jealous of him

[15]

• Fredag, den 14 oktober •

Celine's perspektiv -

Logan är som en blodhund. Han känner doften innan jag ens sätter min fot i lägenheten.
Jag drar av mig jackan, igen, och sparkar trött av mig skorna. Samtidigt som jag gäspar, kliar jag mig i håret - bara för att spela dum när han ser allvarligt på mig.
"Vart var du egentligen?" Frågar han, precis som att han ändå inte skulle trott mig även om jag faktiskt var på sjukhuset.
"Hos Will," svarar jag och ger honom samma blick han ger mig. "Vad?"
"Jag tror dig inte"
Förståeligt, jag ljuger ju. "Va? Logan kom igen. Kan du lita på mig?"
Han rycker på axlarna. "Du luktar rök"
"De röker folk utanför sjukhuset, Logan," svarar jag och går förbi honom.
"Du luktar.. parfym," fortsätter han och ser lika allvarligt på mig. "Killparfym"
Jag rycker på axlarna och suckar. "Jag var med Colton"
Han bara ser på mig. Knäpptyst.
Jag finner inga ord. Ska jag be om ursäkt? Ska jag säga att jag är ledsen att jag ljög? Ska jag förklara? Ska jag berätta allt?
"Ursäkta?" Driver han på högt. "Vad sa du?!"
Jag ser skamset ned i backen. Precis som en liten valp som tuggat sönder en sko. "Jag var med-"
"Jag hörde, tack," mumlar han lågt, fortfarande irriterad.
"Vill.. vill du att jag ska gå?" Frågar jag lika lågt som han. Vart skulle jag ens ta vägen? Ringa Colton? Nej, han är säkert med Rain vid detta laget. Jag borde inte störa. Selena då? Nej jag borde inte störa henne heller. Sjukhuset? Förmodligen.
"Nej," svarar han ännu mer irriterat och jag andas lättat ut. Sen forsätter han; "Kysste du honom?"
"Nej!" Utbrister jag förvånat. "Gud Logan nej! Absolut inte! Det var inte så.. vi slog vad om en match. Men han vann både matchen och vadet, och så-.."
Han bara fortsätter se på mig medan han lågt säger; "Trots att jag sa åt dig att hålla dig borta från honom?"
Jag sväljer. "Ja"
Han skrattar till, helt utan humor. "Wow. Jag som trodde jag redan varit så besviken som man kan vara på dig. Men du fortsätter överraska mig"
Jag andas tungt. "Förlåt Logan. Det var inte meningen att ljuga för dig"
Han ler svagt. "Som att du inte tänkte ut en plan för att ljuga för mig"
Sant. "Det är inte sant. Jag tänkte berätta. Men ville inte oroa dig för något som inte existerar"
"Vad existerar inte?"
"Jag och Colton"
Han nickar svagt. "Så ni är.. bara.. främlingar?"
Ha! Nja.. "Ja"
"Okej bra," säger han och bara sekunden efter är hans läppar på mina. Jag blir så överraskad att jag råkar ta en steg tillbaks. Men han fångar lätt upp mig och trycker mig mot hall-väggen. Jag flämtar till när hans hand klämmer till min rumpa.
Jag flämtar inte till av förvåning eller upphetsning, tvärtom. Han är inte precis ömtålig med mig.
Men jag kan inte klaga. Jag vet själv att jag gjort honom besviken och behöver en hel evighet för att gottgöra honom. Men just nu har jag inatt, och jag vet att varken jag själv eller han kommer låta mig slippa denna gången heller.

• Lördag, den 15 oktober •
När jag vaknar senare den lördag morgonen, är det första jag tänker på att de är otroligt soligt.
Det andra är att jag är naken, igen för sjuttioelfte-miljonte gången. (Ja det är nu ett ord)
Det tredje är att det gör ont i hela kroppen. Jag är riktigt öm där, på den sönder sugna halsen och alla klämvänliga delar.
Det fjärde är vad klockan är. Trots att det är lördag blir jag helt förskräckt av att den redan är 12:36. Jag borde gjort frukost för minst 3 timmar sedan. Jag borde städat för 4 timmar sedan. Jag borde varit hos Will för 6 timmar sedan. Och definitivt gjort mig i ordning för 6,5 timmar sedan. Suck.

Samtidigt som jag borstar tänderna springer jag fram och tillbaka i köket. (Livsfarligt, jag vet)
Våfflor är på gång trots att jag fortfarande är i Logans t-shirt. Jag har redan nu tagit beslutet att helt skita i smink, jag har inte tid för det även om jag vaknat för 7 timmar sedan.
När våffel-berget växt rejält slingras Logans armar runt min midja. Han kysser min axel samtidigt som han trycker sig mot mig. "Tack för i natt"
Jag ler. "Tack själv, världens underbaraste pojkvän"
När jag lägger ifrån mig tandborsten och lägger på två till våfflor drar Logan i tröjkanten. "Ehm... min"
Han vänder mig långsamt innan han drar av den med en suck. "Celine, min tröja, är min tröja"
Jag kysser hans kind. "Förlåt"
Han tar ett steg tillbaks när han skådar hans utsikt. Hans flickvän i köket, i endast trosor, lagandes på hans frukost. Måste vara drömmen, för honom.
"Sådär ja," mumlar han nöjt. "Precis så det ska vara. Kvinnan naken i köket"
Jag suckar med ett skratt. "Bon appétit"
Innan jag får gå upp för trappan igen, kysser han mig snabbt. "Var inte hos Will för länge, du har fortfarande mycket att göra idag"