Jealous of him

[26]

• måndag, den 24 oktober •

Celine's perspektiv -

Till; Colton-Bolton-idiot
[ ok om jag hämtar grejerna nu?]

Det dröjer en minut innan svaret trillar in;

Från; Colton-Bolton-idiot
[ behöver några minuter att kasta ut henne ]

Kasta ut henne. Varför blir jag så irriterad? Förmodligen för att de låter som han behöver kasta ut smutstvätten eller soporna innan han kan ta besök. Men detta handlar om en livslevande tjej som han inte ens kan ha respekt för efter sexet.

Till; Colton-Bolton-idiot
[ där om tio ]

Någon behöver verkligen ta ned den där snubben på jorden.

Colton's perspektiv -

Med flit puttar jag inte Jasmine emot hissen förs 9 minuter efter smartphones sms. Hennes nu blöta hår är i en slarvig uppsättning, kläderna hastigt påsatta och hennes väska hänger jag över hennes axel samtidigt som hissen plingar. Med andra handen öppnar jag och smartphones vackra ögon möter mina.
Hennes lämnar mina först, för att granska Jasmine bredvid mig och sedan min nakna kropp som endast har en handduk runt höfterna. Hennes ögon for tillbaks till mina igen mer rasande än innan.
"Kom igen Colton!" Utbrister hon och kliver förbi oss både två. "Kan du vara mer genomskinlig?"
"Nope," svarar jag och vinkar oberört hejdå till Jasmine som kliver in i hissen. "Vi ses, Hannah"
"Jasmine," rättar hon men till och med hon inser innersinne att de varken var värt det eller var de bästa att rätta inför smartphone. Det blev bara pinsammare. "Ehm, vi ses"
Sekunden hissdörrarna stängs efter henne höjer smartphone ilsket rösten; "Vad fan är fel på dig?! Varför i hela helsike ändrades ditt humör på en sekund idag? Vad fick tillbaks den hemska, respektlösa Colton West?!"
Du vet svaret. "Han!" Svarar jag irriterat men sänker genast rösten. "Inte för att jag inte alltid är den hemska, respektlösa-"
"Nej," avbryter hon snabbt. "Jag vet vem tusan du är, Colton, vare sig du vill det eller inte. Du kan inte lura mig"
Du kan inte lura mig. "Vad får dig tro att jag spelar någon annan?"
"För att den Colton jag känner och den Colton du är i skolan är inte samma person," säger hon och ser sedan bort. "Ta på dig en tröja tack"
Som att jag inte varit halvnaken hela tiden? "Varför förlät du honom så lätt?"
Hon suckar. "Jag klarar mig-"
Jag avbryter snabbt och med en smula hög röst. "Du klarar dig visst utan honom, ingen behöver honom"
Hon tar upp pekfingret för att peka de på mig. "Du har ingen rätt att säga ett ord om det. Du förstår ingenting om sånt här"
"Sånt här?" Upprepar jag långsamt. "Vad tusan är sånt här? Kärlek? Vänskap? Respekt? Tro mig, jag vet inte ett skit om det men vad jag vet är att ingen behöver Logan i sitt liv"
"Jag!" Utbrister hon och ser irriterat på mig. "Lyssna någon gång, jag behöver Logan, och om du inte kan fatta eller respektera det är vår vänskap över"
Jag rullar ögonen i en irriterad gest. "Vet du varför jag frågade dig vem han var för dig? För att ditt svar var alltid det samma, det var som att du hade övat in vem han var framför spegeln. Så jag måste fråga, tycker du verkligen Logan är världens underbaraste pojkvän eller var det bara något du försökte intala dig själv?"
Hon ser både chockad och irriterad ut. Stackarn, hade hon inte övat in ett svar? "Vad är ens det för fråga? Han är min pojkvän, klart han är världens underbaraste pojkvän"
Irriterat skakar jag på huvudet. "Om du går tillbaks till honom nu förlorar du mig"
Hon suckar. Det har blivit hennes nya grej. "Jag förstår fortfarande inte varför du hatar honom så mycket"
Jag vet inte om det är rädslan att förlora henne eller om jag inte hann tänka men plötsligt for sanningen långsamt ur mig; "När du träffade Logan var han med min syster"
"Va?"
Jag ignorerar henne och fortsätter lugnt. "Jag bodde hemma vid den tiden och min syster och jag var som tajtast när hon träffade Logan på en fest. Visst hade de några lektioner ihop och ibland vi alla tre men aldrig mer än så. Iallafall hon drack alldeles för mycket och hamnade i famnen på Logan, de började hångla och han ville ta de ett steg längre. Så hon drog sig undan och leta upp mig för att sedan gemensamt promenera hem. De följande veckorna efter det följde han henne som en svans, desperat efter henne. Tillslut gick hon med på att träffas, bara för att få honom sluta tjata. Hon visste trots allt att jag skulle ha ihjäl honom vare sig han var perfekt eller inte," Hon andas högt i tystnaden medan hon sätter sig i soffan. "Några veckor efter deras första dejt tog han hennes oskuld. Jag var rasande när jag fick veta det och slog sönder hans ansikte. När min syster senare fick reda på det stack hon till honom, hon hade aldrig träffat hans föräldrar förs då. Och vet du vad de säger när hon undrar vart han är? Hos hans flickvän över helgen. Jag minns att hon sa att chocken var obeskrivlig. För tydligen bodde hon många timmar bort och.. hette Celine"
Tystnaden läggs över oss som ett tyngdtäcke. "Han var otrogen i många månader emot er både och-"
Jag hinner inte mer för Celine har tagit hennes väskor igen och sedan åkt ned med hissen innan jag hinner stoppa henne.
Det gick ju bra Colton, riktigt jävla bra.