Jealous of him

[10]

• Onsdag, den 12 oktober •

Colton's perspektiv -

"Jag såg din match," säger tjejen framför mig flörtigt medan hon snurrar en lock runt fingret. "Alltså wow.. du var sååå duktig! Och din kropp.. wow"
Hon fnittrar och jag ler distraherat. "Kul att du titta"
"Jag ser dig gärna live igen," säger hon och rör vid min arm. Hennes gröna ögon möter mina. De som säkert alla andra tycker ser självsäkra ut. Själv ser jag osäkerhet och hur desperat hon är. Hennes läppar är särade, jag riktigt hör hur hon nervöst andas ut och in genom den.
Ifrån min höjd ser jag också hur hon inte har någon bh alls, och bara t-shirt på sig för att antagligen frysa och visa att hon definitivt inte har någon bh.
Hennes andra hand som inte är på mig, fingrar på det slitna i jeansen. Ännu ett tecken på hur nervös hon är. Varför hon är nervös förstår jag inte förs jag ser hennes kompisar 10 meter bort tittandes på oss.
Jag lägger huvudet på sne. "Vad heter du?"
"Jasmine," svarar hon leendes.
"Trevligt att träffas Jasmine," svarar jag och tar hennes hand. Jag kysser den mjukt och ler mot henne. "Du vet, du behöver inte vara nervös"
Hon ler snabbt. "Jag är inte nervös"
Jag höjer ögonbrynen. "Försöker du ljuga för en professionell olaglig boxare som läser av folk på en sekund?"
Hennes blonda hår hamnar framför hennes ansikte. Vilket täcker rodnaden.
Jag ler igen. "Hur gammal är du?"
Jag tar ett bloss från ciggen och visar med handen att hon ska sätta sig bredvid mig. Hon sätter sig på låga trästaketet, tryckt mot mig. Att hon fryser är en underdrift. Hon har gåshud överallt vad jag kan se.
"17," svarar hon och ser på ciggen. "Bjuder du?"
Jag flinar till och ser framför mig. "Inte direkt, jag bjuder aldrig"
Hon skrattar. "Fattar. Något mer jag ska veta?"
Jag rycker på axlarna. "Beror lite på vad du ville"
"Snacka," svarar hon och drar håret åt ena sidan. "Lära känna dig. Kanske umgås? Vet inte"
"Jag umgås inte," svarar jag och nickar mot henne. "Du vet vem jag är, Eller hur?"
"Colton," säger en helt annan röst. "Hej"
Jag ser upp, möter Celines ögon och håller kvar de. "Hej smartphone"
Hon ser snabbt på tjejen bredvid mig innan hon fortsätter. "Ehm.. Läget?"
Jag ler. "Wow. Du är inte bra på att småprata"
Hon höjer ögonbrynen. "Celine," säger hon istället och tar fram handen till Jasmine. "Är du Colton's.. hm.. flickvän? Kompis? Syster?"
Jasmine skrattar till ännu mer nervöst. "Jasmine, och vet inte riktigt vad jag är ännu"
Hon är inget. Och kommer inte bli.
Herregud vad är de med tjejer egentligen? Puh.
Celine ser med en frågande blick på mig innan hon öppnar munnen. "Well, ses på kvarsittningen Colton"
"Vänta," svarar jag istället och släpper ciggen för att trampa på den. "Jag följer dig till.. ja vår lektion"
"Du måste-"
"Jag vill," avbryter jag och tar min skinnjacka från staketet. "Hejdå.. ehm..?"
"Jasmine," ler hon och vinkar glatt. Trots att hon ser ut att vilja sjunka ned i marken och försvinna för alltid.
Självklart visste jag hennes namn. Jag ville bara förtydliga mitt ointresse. Jag umgås aldrig med tjejer från skolan, och ännu mindre blir vän med de. Med ett undantag för Smartphone. Men det är en helt annan historia.
"Så, 'läget?'" Frågar jag och flinar.
"Käften," utbrister smartphone med ett leende. "Jag blev chockad att se dig. Okej? Jag fick panik"
"Panik när du såg mig?" Upprepar jag. "Knappast. Jasmine hade panik. Inte du. Snodden var kvar runt handleden, din blick var stadig och din vänstra hand var still"
"Sluta stalka mig," suckar hon och puttar till mig. "Seriöst, det är faktiskt läskigt"
Jag rycker på axlarna. "Taggad för fredag? Då stalkar jag Killer, istället"
"Killer?" Upprepar hon. "Wow. Du är död senast 20:02 på fredag"
Jag ler. "Orolig för mig?"
"Saknar väldigt mycket förtroende för dig bara," svarar hon. "Seriöst, kommer du kunna slå honom?"
"Wow, smartphone, känner mig riktigt sårad"
"Överlev," flinar hon och låser upp skåpet.
"123?" Upprepar jag och ser uttråkat på henne. "Skojar du? Har du 123 som din kod?"
"Men sluta stalka då!" Hon skakar trött på huvudet. "Du är helt otrolig"
"Thank u," jag ler roat. "Du är rätt bra du med"
"Ditt leende får mig vilja spy," muttrar hon och smäller igen skåpet. "Sudda ut de tills kvarsittningen. Jag har ett vad att vinna"
"Igår gjorde jag ditt vad svårare att vinna förresten," säger jag till henne medan jag drar med henne genom korridorerna. "Du får se"
Och nog får hon det. För gör hon inte det, så hör hon.