*Elinas perspektiv*
Han har svikit mig igen. Det var ju rätt väntat. Ash är verkligen inte att lita på. Vadå, kan inte? Har han flickvän? Om han har flickvän så varför började han hångla med mig isåfall!? Så jävligt hopplös...
Nästa morgon när jag vaknar känner jag mig bara tom. Jag orkar inte gråta mer. Mina ögon har knappt fått en blund på hela natten men jag är ändå inte trött, bara tom.
Jag klär på mig ett par svarta tights och en lång, grå tröja. Jag sätter upp mitt hår i en toffs och ser mig i spegeln. Okej, inte snygg... Men helt okej. Sminket kvittar idag. Lite slarvigt bara. Jag borstar tänderna och drar på mig min ryggsäck. Jag äter ingenting, för jag är inte hungrig... Det har jag inte varit på länge. Jag kliver upp på vågen i badrummet lite snabbt innan jag jag skyndar iväg mot skolan. Jag har gått ner ungefär 4-5 kg bara under de här veckorna. Jag ryser lite och stirrar ner i asfalten medan jag går. Höstlöven prasslar under mina slitna converse och vinden sliter i mitt hår. Jag drar jackan tajtare om kroppen.
Jag lägger märke till Ash direkt när jag kliver in i skolbyggnaden. Han är en sån som syns. En sån man följer med blicken, en sån man kollar två gånger på. Hans gröna, lite mystiska ögon lyser fint mot den lätt bleka huden. Kolsvart, spretigt hår under den svarta huvan. Han ser annorlunda ut... Men på ett bra sätt.
Jag skyndar iväg mot mitt skåp. Ash får syn på mig.
"Elina!" Ropar han så att det hörs över hela korridoren. Alla vänder sig mot mitt håll och ser från mig tik Ash. Ash rusar fram och står nu vid min sida. Han lägger handen på min axel. Värmen från hans hand bränner genom min jacka, genom min tröja, genom min hud och tar ett fast tag om mitt hjärta. Jag ser ner i golvet. "Jag..." Börjar han. Jag står kvar fast jag inte vil medans han letar efter ord. Min hjärna arbetar på högvarv. Jag skyndar bort mot toaletterna. Hjärtat bultar. Han står kvar och ser efter mig, springer inte efter. Jag vänder mig inte om men jag hör inga steg som rusar efter, jag känner bara hans blick som borrar sig in i min rygg.
Jag kryper ihop på toalettgolvet. Tårarna rinner tillsammans med sminket. Jag stirrar på min spegelbild med rödsprängda ögon. Jag ser hemsk ut, jag är hemsk, jag känner mig hemsk. Hemskt.
Klockan tickar. Jag ska inte missa en till lektion bestämmer jag och reser mig upp. Dörren glider upp. Jag går raskt mot bildsalen.
"Wow! Älskar ditt smink!" Utropar Vera när jag kommer in genom dörren. Elakt skratt ekar i salen. Jag stirrar ner i golvet. "Jag tycker att det är fint." Säger Ash med gravallvarlig röst. Jag ser upp på honom. Han ler inte. Jag ler inte. Vi bara stirrar på varandra en stund.
Plötsligt reser sig Ash upp och tar några steg fram emot Tyra.
"Jag tror att du borde låta Elina vara lite nu." Säger han med sin mörkaste röst.
"Annars vadååh?" Skrattar Tyra.
"Dethär." Svarar han och höjer handen mot hennes ansikte. Dörren öppnas precis i det ögonblicket då Ashs knytnäve träffar hennes käke. I dörren står då en förskräckt Lizette och iakttar blodet som rinner ur Tyras mun... Hennes käke är bruten...
Tack så sjukt mycket till er som läser♡ Och till er som röstar♡♡♡
KAMU SEDANG MEMBACA
My Angel (Svenska)
Pertualangan"Min ängel..." Viskar jag med darrande röst. "Din ängel..." Viskar han till svar. "Din ängel."
