2.1

879 40 5
                                    

~ ♪ Hope you found it now - Jason Walker ♪ ~

○Jason○
Jag är så långt bort. Ifrån mig själv.

Regndropparna har gjort hela mig blöt och jag undgås inte ens att torka bort dem från mitt ansikte. Jag tror det är regndroppar men det kan nog vara tårar. Eller så är det jag som inbillar mig. Det kanske inte alls regnar. Jag stannar. Det kanske inte alls är kallt ute och jag kanske inte alls fryser. Jag kanske har inbillat mig allt. Jag kanske inte alls är kär i Alice. Jag är kanske bara är kär i hennes sätt att behandla mig som vilken annan människa som helst. Jag kanske bara har inbillat mig att jag är vilse och rädd för att dö.

○Alice○
De ljög inte. Han är inte här.

Jag skjuter igen den sista dörren av alla som jag tittat bakom och nu finns det inga fler. Han är verkligen inte här.

"Hittade du något?" Jag vet att det är Liam och jag borde egentligen skrika och slå till honom nu men jag kan inte. Det är som att all luft går ur mig. Jag skakar på huvudet.

"Nej." Han lutar sig mot väggen och lägger armarna i kors.

"Sa ju det."

"Varför kunde du inte låta mig få honom? Vad har han gjort för att förtjäna dig och alla andra?"

"Jag behöver inte svara på den frågan för den är dum och du vet svaret."

"Me..."

"Alice, han är farlig och bara för att han inte skadar dig betyder det inte att han inte kan skada någon annan. Det är inte som du tror och detta är ingen lek. Han kommer skada dig någon dag om inte någon annan. Han kommer inte bli som du eller jag och han är definitivt inte som oss." Jag fäller en ensam tår och tittar på Liam som uppriktigt inte verkar skadeglad.

"Jag vet." Säger jag och torkar bort min tår som letar sig ner för min kind. "Han är bättre än oss alla." Jag kämpar men kan inte hålla tårarna inne längre. "Är det någon som ska straffas så är det vi. Han kanske inte är människa men han vet iallafall mer om mänsklighet än någon av oss Liam."

TrustWhere stories live. Discover now