Played » 1D

Kapitel 18

Kay, jag kan bara säga att jag är jävligt förbannad när jag skriver detta kapitlet.. Jag är hos pappa och här funkar knappt nätverket.. Det tog tjugo minuter att starta upp den jävla datan jag skriver på, sen startade den om för att batteriet var slut! Jag menar seriöst? Jag blir så jävla förbannad! Men då tänker säkert ni, "Ta en annan data." Riktigt så enkelt är det inte. Vi har två datorer till, en som är sämre än den jag skriver på och den enda som i alla fall inte hänger sig var femte minut, använder min låtsasbrorsa.. Ni får ursäkta mig om jag kanske skriver lite fel, men jag har inget stavningsprogram på denna datan.. Jag ska göra mitt bästa.. Jaja, jag får sluta klaga och skriva nu. 

*Liams POV*

Linjen bryts. I samma stund hörs en duns. 

Jag nästan kastar nästan iväg mobilen. Jag springer bort till badrummet, där Louis förut suttit. Men nu ligger han i dörröppningen. Hans ansikte är alldeles blekt och hans djupa sår har börjat blöda mer än vad de gjorde förut. 

"Herre Gud?! Louis?!" Nästan skriker jag och kastar mig ner på golvet. Jag klappar försiktigt på hans kinder, för att se om jag får någon reaktion. Men ingenting händer. 

"Shit.." Mumlar jag, "Vad ska jag göra?!" 

Istället för att sitta och jämra mig på golvet bredvid Louis, skyndar jag in i köket där jag lämnat mobilen. Det mest logiska kanske är att ringa ambulansen, men jag ringer Louis' mamma, för att se om hon är på väg. 

"Tack och lov Liam! Linjen bröts!" Säger Johannah.

"Jag vet, jag vet inte riktigt varför.." Jag låter stressad på rösten, men det är kanske inte så konstigt...

"Är allt som det ska?" Frågar Johannah.

"Nej... Precis när linjen bröts ramlade Louis.. Han är alldeles blek och hans handled blöder väldigt mycket.." Säger jag. 

"Åh herre Gud.. Jag är på väg.. Det är kanske bara fyra minuter kvar.." Säger Johannah, jag kan höra hur orolig hon är.

"Okej.. Vi ses snart.." Säger jag, Johannah säger hej då, innan vi sedan lägger på.

Jag går bort till Louis igen. Han ligger kvar i precis samma ställning på det hårda golvet. Borde jag kanske ringa ambulansen? Nej, jag låter Johannah ta det beslutet. 

Plötsligt öppnas dörren och snabba steg rör sig mot badrummet, där jag och Louis befinner oss.

"Åh herre Gud!! Vi måste ta han till sjukhuset med en gång.." Säger Johannah. Hennes ögon är fulla i tårar, hennes ögon är redan gråtröda och jag kan se att hon redan har gråtit. 

Jag nickar, till svar.

"Liam... Sjukhuset ligger en bit härifrån, jag ringer ambulansen." Säger Johannah.

Jag nickar igen.

Efter en stund anländer ambulansen till huset. Jag hade suttit med Louis hela tiden. Damen i telefonen hade sagt att vi skulle ta något som kunde hindra blodet att flöda som floder. Vi hade tagit flera handdukar. Jag hade placerat Louis' huvud i mitt knä. Han hade inte märkt någonting... 

"Hej, är det du som är Johannah?" Frågar en av personerna från ambulansen.

"Ja.." Svarar Johannah. 

"Var har ni patienten?" Frågar en annan röst.

"Han är i badrummet.." Säger Johannah, alla tre kommer fram till badrummets dörröppning. 

De båda är snabba med att placera båren bredvid mig och Louis. 

"Hur länge har han varit medvetslöst?" Frågar den ena, de börjar drastiskt undersöka Louis. 

Jag tänker efter, "I ungefär fyrtio minuter.." 

Jag kan se att de båda stelnar till, men försöker sedan bli lugna igen. Jag förstår att de inte vill hetsa upp varken mig eller Johannah, men jag har aldrig varit såhär orolig, det kan knappast bli mycket värre än såhär. 

"Vi kommer ta in honom till sjukhuset.. Det finns så ni båda kan åka med.." 

"Okej.." Svarar jag.

De båda hjälps åt med att lyfta upp Louis på båren. Hans kropp är inte ett dugg sammarbetsvillig och han hänger lite som en trasa när de kämpar med att få upp honom på båren. 

De rullar ut båren med Louis på ut från huset, jag och Johannah följer med ut till ambulansen. Johannah sätter sig i framsätet med föraren, medan jag sätter mig där bak med Louis. 

Ambulansen startar och damen som heter Sally tar vissa tester på Louis, och frågar mig frågor. 

Efter en stund kommer vi fram till sjukhuset. Sally och Peter, som mannen heter, hjälps åt med att få ut båren från ambulansen. Jag står och försöker lugna ner Johannah, genom att stryka en lugnande hand över hennes rygg, men hon fortsätter att gråta och skaka. 

Vi går in genom en dörr som leder in till en akutmottagning. Flera sköterskor möter oss, Sally och Peter promenerar ut från korridoren igen och försvinner ut till ambulansen igen. Nu är vi i nya trygga händer... Förhoppningsvis. 

Sköterskorna frågar också några snabba frågor innan de rullar bort Louis till ett rum. Jag och Johannah följer efter. 

"Doktorn kommer snart.." Försäkrar den ena sköterskan. 

Jag nickar lugnt och slår mig ner i en stol. Inombords kokar jag av frustration. Louis är döende och de ber oss att vänta lite?! Vad är det här?! Någon slags cirkus eller?!

En doktor träder in i rummet. 

"Så.. Det är ni som är Liam, Johannah och patienten här heter Louis, inte sant?" 

"Det stämmer.." Säger jag.

"Okej.. Då ska vi se.." Säger doktorn och sätter sig på en konstig stol med hjul. "Hur är situationen? Vad har hänt?" 

"Jag kom hem till Louis för Johannah hade fått ett telefonsamtal från hans lärare.. Läraren sa att Louis var sjuk, men Johannah hade inte tid att åka hem och titta till Louis, hon har ett väldigt speckat schema på sitt jobb.." Johannah nickar instämmande, "Så när jag kom hem till Louis.. Satt han i badrummet och han hade.. Skurit sig med ett rakblad.." Säger jag.

"Jag förstår.. Har han varit medvetslös länge?" Frågar doktorn.

"Ja.. I cirka en timme.." Säger jag.

"Oj.. Uhm.." Säger doktorn, han tar tag i Louis' vänstra handled, "Hm.. De här såren är väldigt djupa, han måste ha förlorat mycket blod.. Det här måste sys.."

________________________

OHHHH, Louis måste sy... Herre GUD! :O

Jag kommer nog inte uppdatera något mer idag.. Jag kanske gör det imorgon, om jag orkar.. 

IMORGON ÄR DET FINAL I MELLO!! OMG!! 

Vem ska vinna tycker DU? - Kommentera! ;D

Jag tycker nog... Hm.. Antingen Anton Ewald, Yohio eller Oscar Zia! :D

Lämna gärna en kommentar om själva kapitlet också.. Jag har en stor känsla av att kapitlet SUGER, men den här datan är verkligen inge vidare att skriva på.. :P

HARE BRA!! :) xx