Kapitel 27

1.3K 59 74
                                    

 

 Hallå alla korvers! Jag är verkligen ledsen att jag typ inte uppdaterat på år! Jag har mest hängt ute. Min data är fortfarande kaputt, så den kan jag inte använda. Så nu ska vi ta tag i det och lämna in den på reperation. Idag har vi studiedag. Hahaha, första april också, det är ju bara för roligt! Man får ju hoppas att det inte var ett aprilskämt... I alla fall har jag tvingat min låtsaspappa att ge mig lösenordet till hans dator, så det har jag äntligen fått nu. Jag blev ju tvungen att skrika lite, men han överlevde nog.

I alla fall, nu ska jag skriva detta kapitlet! Som ni ser närmar vi oss kapitel 30 på denna FF. Jag har mer saker att skriva om det, men jag tänker skriva kapitlet först. ;)

HERE WE GO:

_

*Harrys POV*

Jag reser knogen och knackar drastiskt på Dennis' dörr. Knackningarna ekar när min hand träffar den vita trädörren. Klockan är bara halv sju på morgonen men Dennis måste komma. Nu. Gör han inte det, kan mycket hinna hända. Om Louis berättar allt för Liam, kommer han helt klart polisanmäla det. Och då menar jag allt. Det skulle inte förvåna mig om Louis berättar allt för Liam nu när han redan berättat lite. Louis år sådan. Har han väl öppnat sig lite grann för någon, dröjer det inte länge innan han berättat allt som finns att veta om honom.

"Dennis! Skynda dig!" Ryter jag. Han måste skynda sig nu. Det är fan ont om tid.

Dörren öppnas och där står Dennis fullt påklädd, "Lugna dig Harry."

"Kom igen! Det är bråttom!" Säger jag och tar ett stadigt grepp om Dennis' handled.

"Vad är det Harry?" Frågar Dennis. Han fattar verkligen ingenting.

"Jag hinner inte förklara! Bara kom! Chrille väntar på oss hemma hos sig." Säger jag en aning irriterat. Varför kan han inte bara lyssna och följa med? Han är så jävla besvärlig.

Dennis nickar och följer sedan med mig. Att låsa dörren eller släcka lamporna verkar vara som en bortblåst tanke. Vilket är bra.

Vi springer ner till mopederna som står parkerade vid garaget. Vi hoppar på och startar de sedan.

"Vet du vägen till Chrille?" Ropar jag för att överrösta motorernas dånande.

"Ja," Ropar Dennis tillbaka, "följ mig."

Jag nickar innan Dennis kör iväg, med mig tätt inpå.

Ungefär fem minuter senare kommer vi fram till ett hus. En vildvuxen trädgård slingrar sig runt hela huset. Huset är vitmålat men det syns inte så mycket, färgen har nämligen börjat flagna bort. Så det är här Heather spenderat större delen av sitt liv? Jag antar att huset en gång varit snyggare, när hennes mamma var vid livet. Chrille är inte en sådan som bryr sig på det viset.

"Kom nu då Harry!" Säger Dennis irriterat. Jag sliter blicken från väggen och slänger istället av mig hjälmen. Jag drar en hand genom håret för att återfå volymen.

Dennis knackar på dörren och det dröjer inte länge innan Chrille öppnar.

"Där är ni ju!" Säger Chrille, jag behöver inte fundera innan jag vet att han är berusad. Han verkar alltid vara det. Jag skulle gärna fråga frågor om det, men just nu har vi inte tid.

"Ja, Dennis tog lite tid på sig.." Säger jag och ger Dennis en sträng blick. Ett fånigt flin sprider sig i hans ansikte, och även om han är med i mitt gäng, får jag lusten att slå skiten ur honom. Han förstår ju inte ett jävla skit, han tror säkert att det här mötet är till för att vi ska prata om hur gänget ska bli ännu starkare tillsammans, men faktum är att det handlar om hur vi ska undvika att vårt gäng ska bli helt och hållet avslöjat. Men stackars Dennis förstår ju inte. Han förstår inte mycket alls, den stackarn.

Played » 1DDonde viven las historias. Descúbrelo ahora