Kapitel 4

5.4K 76 3
                                    

Pip pip pip..
Jag öppna mina ögon och satte mig på sängen med en suck.
Jag kom ihåg igår, bråket med Anna och Clark.
Dem sa till mig att om inte jag går på den där skolan så ska dem skicka tillbaka mig och jag vill verkligen inte åka tillbaka till livet jag hade för två år sen.
Ett till år med dem och jag kan flytta ut. Så jag sa inte emot.

Hur kunde ja för en sekund tro att saker skulle bli bättre? Dumma mig.
Well då ska jag bara leva på och jag tänker inte förändra ett skit på mig.

Jag reste mig, gick till badrummet, borstade tänderna, platta håret och sminkade mig med mascara och counselor.
Jag tog på mig Slitna blåa högmidjade jeans, en Adidas magtröja och en svart keps. Sen tog jag mobilen och min svarta Moschino väska innan jag gick ner.

 Sen tog jag mobilen och min svarta Moschino väska innan jag gick ner

Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.


Jag tog en tuggummi och satte på mig mina Adidas skor.
Sen gick jag mot buss hållplatsen.
〰〰〰
Jag gick av bussen och in till den stora byggnaden.
Jag gick till skåpet och på vägen kolla tjejerna på mig och viska medan killarna visslade.
Nära mitt skåp stod Eliah och killarna med Caron och två andra tjejer.
Ena tjejen var Liz och den andra kände jag inte.
Dem kolla på mig men vände sedan blicken och prata med varandra.
Klockan ringde och det började bli tomt i korridoren. Jag öppnade snabbt skåpet och letade efter min historia bok när jag kände en hand på min rumpa.
Jag började direkt kokas inombords. Jag tog handen snurra runt den så att killen hamna på knäna. En till rörelse från mig och handen skulle bli bruten.
Killen kved av smärta. Jag kollade på honom, han hade bruna ögon och mörkbrunt hår. Jag kände inte honom.
"Rör mig en gång till och jag bryter din hand" sa jag lugnt.
Den stakars killen var chockad och påväg att kissa på sig själv.
Så jag gav honom hans hand tillbaka och han gick.
Eliah och dem kollade på mig. Vi var de enda inne i korridoren.

Eliah höjde ena ögonbrynen men jag tog min historia bok och stängde skåpet med en smäll. Sedan gick jag in till lektionen.
〰〰〰
Sista lektionen började ta slut och Eliah och dem hade inte synts till för resten av dagen.
Men Caron och Liz var här. Dem bitch blicka mig hela tiden.
Det var engelska och Miss Parker hade inte sagt ett ord till mig.

Jag vände mig mot Jasmine och frågade:-
"Skolkar alltid Eliah och dem?"
Hon kollade osäkert på mig. "Ehm, ja dem är ju skolans 'bad boys' så dem gör som dem vill" sa hon och fortsatte anteckna.
"Eliah är snygg" viska jag och log. Jasmine kolla direkt upp chockad och sa:-
"Nenenene, jag menar han är snygg å så men han är skolans största player och han är även väldig farlig så håll dig borta från honom för din egen säkerhet!"
Jag höjde på ena ögonbrynen.
"Farlig hur?" Fråga jag.
"Jag har hört att han har mördat människor alltså han och killarna och så sägs det att han säljer och köper droger" viskade hon.
Ärligt talat så tror  jag inte på de där om att han har mördat.
Jag log och Jasmine kolla konstigt mot mig men jag sa inget.

Hans liv måste vara så spännande. Jag är inte rädd för att bli mördat utan för att bli våldtagen. Det är mycket mer än rädsla där. När jag var fem år och bodde i ett hus med andra föräldralösa barn fanns det en gammal kvinna som jobbade där eller ja hon tog hand om barnen. Jag såg henne som min mormor.
Jag älskade henne och hon älskade mig. Det var hon som jag växte upp hos och hon som vakade över mig. Hon hette Lucy och berättade för mig att en kvinnas skuld är det finaste man kan ha och att man inte borde slösa bort den och de orden gick rakt in till hjärtat och har varat där sedan dess.
Tyvärr dog Lucy när jag var sex år. Mitt hjärta sprack. Hon var den enda familjen jag någonsin haft. Därefter fanns en sexåring som blev ensam.
Jag lyssnade på henne. Jag har inte haft sex. Jag lät det aldrig bli mer än hångel.

Jag vet inte varför men jag känner hur jag drags till Eliah och dem men jag vet bättre än att närma mig dem.

BreatheWhere stories live. Discover now