Breathe

Kapitel 9

Eliah tog mig ut ur rummet. Han hade tag om min handled i en hårt grepp och vi gick igenom den stora hotell korridoren. Folk gick förbi men dem gav inte så mycket mer än en blick som om detta händer varje dag.
"Alla här jobbar för oss" sa Eliah när han såg att jag kollade på dem som gick förbi. Jag följde med Eliah för att jag ändå inte kunde rymma. Hotellet är enormt!

Vi stannade framför en dörr. Eliah öppnade dörren och vi gick in. Rummet var stort.
En dubbelsäng fans framför oss, en dörr bredvid dörren vi gick igenom som troligen var badrummet, en stor sminkbord på högersida och en stor garderob på vänster sida. Jag gick in, kolla lite runt och vände mig mot Eliah.
"Och nu vad?" Fråga jag.
"Nu ska du sova, godnatt " sa han och vände sig om. Han var påväg att stänga dörren men han öppnade igen och sa:-
"Försök inte att rymma, det finns män utanför" sen stängde han.
Fuck.fuck.fuck!!!!
Jag gick fram till den stora fönstret och såg ut. Fan också!!
Jag är fett högt uppe!
Hur många våningar har den här hotellet? Säkert hundra.
Jag gick till dörren och öppna. Som Eliah sa så fanns det två stora män utanför. "Behöver du något?" Sa den ena. Ja lite frihet tack!
"Nej" sa jag och stängde. Vad är dehär för skit jag har hamnat i?!
Jag gick till badrummet gjorde mina behov (var jävligt kissnödig), torkade bort sminket med smink bortagnings medlet som fans i skåpet och borstade tänderna med en ny tandborste i skåpen. Jag skulle kunna duscha?
Näh är för trött, det kan vänta till imorgon. Jag gick ut ur badrummet och gick gram till garderoben.
Mina kläder är verkligen här¿ jag tog ut mina rosa Adidas shorts och en vit linne. Sen gick jag och la mig. Jag kunde inte sova. Det gjorde ont.
Jag kolla upp på den vita taken och kände hur tårarna kom en efter en.

〰〰〰

Nästa dag:-

Jag kände att jag kom tillbaka till den verkliga världen. Jag försökte somna om men efter ett tag utan resultat slutade jag försöka. Jag öppnade ögonen och ljuset attackerade mig. Dumma värld. Jag reste mig upp och gick till badrummet. När jag kollade på spegeln insåg jag hur hemsk jag såg ut.
Det hade bildats streckar på mina kinder efter allt gråtande från igår.
Jag grät till sömns...igen. Det händer ofta.

Jag tvättade ansiktet, gjorde mina behov och borstade tänderna.
Sen gick jag och la mig igen. Jag kollade upp på den vita tråkiga taket.
Tankarna kom och jag tänkte och tänkte. Jag hatar att tänka för jag är så negativ och när jag väl tänker kan jag inte sluta. Det är därför jag försöker sysselsätta mig så ofta som möjligt. Jag vill ha min mobil, jag vill lyssna på musik. Jag vill ta in musiken och orden in i hjärtat.

Jag reser mig och går fram till den stora fönstret. Jag kollar ett tag men orkar inte längre. Juste mina saker är här!
Jag börjar leta efter papper och penna men hittar inget.
Jag ger upp och hoppar på sängen. Dörren öppnas och in kommer ingen mindre än Eliah. Han kollar på mig snabbt.
"Lunchen är klar" säger han.
"Hur mycket är klockan?" Frågar jag
"12" säger han. Aha.
"Jag kom för att hämta dig till frukost men du sov och med tanke på igår så ville jag inte väcka dig, jag tänkte att du var trött" sa han lugnt.
Jag nickade.
"Jag är inte hungrig" sa jag tyst.
"Du måste äta något" sa han otåligt. Jag tänkte lite på vad jag ville ha.
"En kopp te, Lipton te" sa jag
Han nickade och gick ut.

Efter en tag kom en kille jag inte kände med en kopp Lipton te.
Jag drack upp teet och gick till badrummet för att duscha.
Före jag tog av mig kläderna kollade jag runt. Det kan finnas kameror. U never know. Dessutom kände jag inte Eliah och dem. Jag tog av mig obekvämt kläderna och lät den kalla vattnet rinna. Jag hatar varmt vatten..
Jag satte mig och kolla tomt framför mig.